Protokoll 2025/26:52 Måndagen den 15 december

ärendedebatt / Utbildning och universitetsforskning
Anf. 185 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! I förra veckan besökte jag tre skolor. Jag besökte S:t Eriks katolska skola, jag besökte Estniska skolan och jag besökte Viktor Rydbergs gymnasium vid Odenplan.

Det är tre fantastiska skolor med lugn och ro, trygg miljö och trevliga elever, tre skolor som har helt olika profil men ändå har några ingredienser som förenar dem. Det är bland annat duktiga rektorer som har arbetat länge på skolorna, duktiga lärare som också har jobbat länge på skolorna och en klar idé om varför just den skolan finns.

Vi har många bra skolor och duktiga lärare och rektorer runt om i Sverige. Ändå var det 19 664 elever som lämnade grundskolan i juni utan behörighet att gå vidare till gymnasiet, och som alla vet har vi i dag inte en arbetsmarknad för elever som inte har mer än grundskola bakom sig. Det är en tragedi. De eleverna började inte dagen efter valet 2022, utan de eleverna började under den tid då Socialdemokraterna styrde skolpolitiken i åtta år.

Det är nästan ännu värre på gymnasiet. Av de elever som började på gymnasiet för fem år sedan har var femte elev ännu inte tagit en gymnasieexamen. Var femte elev på gymnasiet tar inte examen eller hoppar av. De eleverna började när Anna Ekström eller Lina Axelsson Kihlblom var minister, så det är inte heller den moderatledda regeringen tillsammans med Sverigedemokraternas fel. Men det är en tragedi för hela vårt samhälle att så många barn och unga inte klarar skolan.

Vi som är lärare och skolledare eller jobbar med skolpolitik vet vilka problemen är.

Vi har för hög omsättning på rektorer i Sverige. Vi har mycket högre omsättning än snittet i OECD. I Sverige stannar en rektor i snitt i tre år. Det är alldeles för kort tid.

Vi vet också hur klassrumssituationen ser ut. I ett klassrum i dag har man sju åtta elever som inte har svenska som modersmål eller talar svenska hemma. Man har i snitt tre elever som har en neuropsykiatrisk diagnos och i snitt två elever som är särskilt begåvade och blir understimulerade om de inte får gå vidare. Det är nästan omöjligt att ha den sammansättningen i ett klassrum och tro att alla ska lyckas bra.

Vi ser också att sju av tio elever säger att det är stökigt. Sex av tio elever blir mobbade i skolan eller känner sig kränkta. Fyra av tio barn svarar i Friends rapport som kom för någon vecka sedan att de inte tycker om att gå till skolan.

Till det ser vi en ökning av hakkors på bänkar och en antisemitism som är helt oacceptabel.

Vi vet alltså vilka problemen är.

Vi har pratat mycket här om lärarutbildningen. Faktum är att om alla som varit lärare valde att komma tillbaka och jobba i skolan som lärare skulle vi inte ha någon lärarbrist alls. Men lärare försvinner från skolan för att det är så stökigt.

Jag kan beklaga att Socialdemokraterna, som ändå styrde här i åtta år, inte gjorde något åt problemen. Det är ju inget av detta som har dykt upp efter 2022 års val, utan allt det här har pågått länge.

Jag är stolt och glad över att höra till en regering som försöker besluta om reformer som kommer att göra skillnad. Men det går tyvärr inte att över en natt ändra en process som har pågått i decennier.

Som flera talare har sagt är detta en historiskt stor budget, och vi har fattat flera beslut. Även om en del från oppositionen inte vill kännas vid dem har vi redan fattat beslut här i riksdagen om propositioner om tioårig grundskola och mer matematik och svenska.

Vi har gjort en historisk satsning på läromedel. Vi lägger nästan en halv miljard varje år på läromedel till skolor och har som mål att alla barn ska ha minst en bok i varje ämne. Vi har lagt 430 miljoner årligen på bemannade skolbibliotek, som det blev lag på i somras. Vi har som sagt lagt 550 miljoner per år för inköp av läromedel och lärarhandledningar. Vi har lagt 480 miljoner per år för inköp av skönlitteratur i förskolan, förskoleklass och lågstadiet.

Vi har gett folkbiblioteken 40 miljoner för läsfrämjande arbete.

Säg alltså inte att vi inte har gjort något hittills, för det har vi! Men vi är inte nöjda med det, fru talman. Vi går vidare.

Vi har aviserat pengar i budgeten för 2026, som vi beslutar om i morgon, för att lärare ska få mer tid för för- och efterarbete.

Vi lägger 1,8 miljarder ytterligare till skolor med stora problem.

Vi förstärker elevhälsan med 200 miljoner för fler skolsköterskor, skolläkare och skolkuratorer.

Vi ger en halv miljard till förskolan för kvalitetshöjningar, det vill säga mindre barngrupper och personalutbildning.

Vi tar fram nya läroplaner som ska bygga på vetenskaplig grund och vara väl underbyggda.

Vi inför också ett likvärdigt betygssystem och centralt rättade slutprov som ska motverka betygsinflationen.

Vi lägger 300 miljoner nästa år för ytterligare säkerhetshöjande åtgärder.

Vi lägger 50 miljoner ytterligare på skolsociala team som kan jobba med barn som har särskilda behov av det.

Vi lägger ytterligare 120 miljoner på trygghet och studiero och möjligheter för skolor att få lugn och ro och motverka mobbning och annat.

Fru talman! Jag skulle kunna fortsätta läsa listor, och jag kanske får anledning att återkomma. Men vi gör saker för att vända den här trenden. Så länge det är 19 664 elever som inte klarar grundskolan kommer vi att fortsätta med fler reformer, för i Moderaternas Sverige ska alla barn klara skolan.

(Applåder)