Fru talman! Det är väl bara att konstatera att Fredrik Malms och Liberalernas version av politik är att inte lägga fram förslag i riksdagen som de påstår sig vara för och inte rösta för förslag som de påstår sig vara för. Med den definitionen av politik är det kanske inte så konstigt att så lite har hänt när det gäller friskolorna, förutom att vinsterna har fortsatt att öka.
Fru talman! Vi har precis firat Nobelveckan. Runt om i världen har priset hjälpt till att sprida kunskap och bildning. Pristagarna har festat – välförtjänt – och föreläst.
Nobelpriset i ekonomi tilldelades i år Philippe Aghion för hans forskning om så kallad kreativ förstörelse. Aghion är full av beundran för Sverige och spar inte på berömmet. En del kanske till och med kan riktas mot Tidöregeringen.
Men på en punkt är han djupt kritisk, nämligen den svenska marknadsskolan och dess konsekvenser. Han menar att med den politik som Sverige för förlorar vi framtidens Marie Curie och Albert Einstein. Smarta barn från fattiga familjer slås ut. Han menar att vi måste göra upp med marknadsskolan.
Det är inte svårt att förstå hans kritik. Klyftorna i svensk skola växer. 28 procent av eleverna i svensk skola blir underkända i minst ett ämne. Det är en högre nivå än vi någonsin tidigare har sett. Klyftorna i svensk skola har ökat med Tidöregeringen. 20 000 elever uppnådde inte behörighet till gymnasiet eftersom de var underkända i något av kärnämnena svenska, engelska eller matematik.
Klyftorna i svensk skola biter sig fast och går i arv. Bland elever med föräldrar som endast har förgymnasial utbildning är det bara drygt hälften som blir behöriga till gymnasiet. Hur många potentiella nobelpristagare vi går miste om är det ingen som vet.
Resultatet i Timss-undersökningen borde ha varit en kalldusch: Skillnaderna ökar mellan låg- och högpresterande elever i årskurserna 8 och 9. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än de hade i årskurs 8. Det är ett ofattbart misslyckande.
Tidöregeringen har förslösat en hel mandatperiod. Regeringens skolpolitik biter inte på ojämlikheten utan har i stället förvärrat den. När marknadsskolan och vinstjakten har brett ut sig har ökande ojämlikhet, klyftor och segregation följt i dess spår.
Enligt riksdagens utredningstjänst har över 19 miljarder kronor försvunnit ur klassrummen de senaste åren. Det motsvarar kostnaden för att anställa 10 000 lärare i grundskolan. Men i stället för nyanställningar har det blivit nedskärningar på lärare och personal i skolan och i förskolan, sämre lär- och skolmiljöer, indraget Bregott och sämre mat. Förskolebarn får leva på vatten och knäckebröd samtidigt som ägarna plockar ut miljonvinster. Det är för övrigt samma förskola som skolministern sålde aktierna i och lämnade styrelsen för precis när hon blev skolminister.
På förskolan lämnas barn med Ipadar med Babblarna på hög volym i stället för att läsa en bok i trygg famn. Det är uppenbart för alla utom Tidöregeringen att vinstintressena måste bort från svensk skola, så att det alltid är barnens lärande som står i fokus.
Fru talman! De senaste decennierna har samhället förlorat kontrollen över skolan till marknaden. Steg för steg har moderater, liberaler och sverigedemokrater förskjutit fokus i svensk skola. Fokus i svensk skola har skiftat från att våra barn ska lära sig och utvecklas så mycket som möjligt till att vinstdrivande koncerner ska tjäna så mycket pengar som möjligt.
Svenskt skola lider av en rad systemfel. Vinstjakt, svag styrning mot kvalitet och jämlikhet och bristande resurser leder till segregation och ökade klyftor. Sverige har gått från att tidigare ha haft ett av de mest jämlika och högpresterande skolsystemen i världen till en skola där ojämlikhet breder ut sig mellan elever, skolor och kommuner. Skolan har blivit Sveriges största marknadsmisslyckande.
Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att ta itu med systemfelen i svensk skola. För det första får vinstjakten fortsätta att härja fritt, öka klyftorna och dränera skolan på resurser. De förslag som regeringen har utrett är tandlösa och skulle enligt Skolverket, regeringens egen expertmyndighet, snarare ha lett till att konsolidera skolkoncernernas ställning på skolmarknaden.
I stället för att förbjuda vinstuttag vill man införa ett administrativt monster som är tandlöst, blint och dyrt. Men vinstjakten och avarterna blir kvar.
Skolkoncernerna tillåts fortfarande att ha orättvisa kösystem för att välja ut lönsamma elever. SD-regeringen prioriterar konsekvent skolkoncernernas intressen före eleverna.
För det andra har SD-regeringen gjort underfinansieringen av skolan till en sport där man lovar så mycket som möjligt men gör så lite som möjligt. Mandatperioden inleddes med vad man kallade de största satsningarna i skolan på 30 år. Det visade sig vara en sänkning av anslaget till skolan med 2 miljarder i fasta priser, med uppsägningar och nedskärningar runt om i landet som konsekvens. Med det räknestycket är det kanske inte konstigt att matematikkunskaperna utvecklas bristfälligt.
I den här budgeten hävdar regeringen i stället att man gör den största satsningen i modern tid på skolan, men det finns inga rekordsatsningar i den här budgeten – inte om man jämför med verkligheten, bara om man jämför med regeringens egna planerade nedskärningar. Siffertrixandet har upphöjts till konstform. SD-regeringen prioriterar skattesänkningar för höginkomsttagare framför mer resurser till skolan.
För det tredje gör regeringen ingenting åt den svaga styrningen mot kvalitet och jämlikhet i skolan. Resultatet är att skillnaderna mellan olika skolor, kommuner och huvudmän tillåts fortsätta att växa.
Tidöpartiernas prat om att införa en skolpengsnorm slutade i oenighet och handlingsförlamning. Medan Moderaterna är ärliga och säger att de slängt förslaget i papperskorgen försöker utbildningsministern upprätthålla skenet av att de gör saker som de i verkligheten inte gör.
Medan Tidöpartierna käbblar fortsätter flera miljarder att läcka ut från skolan via skolpengen trots att det finns färdiga förslag för att stoppa det. Återigen får skolkoncernernas intressen gå före skolbarnens.
Fru talman! Vi socialdemokrater menar att samhället nu måste ta tillbaka kontrollen över skolans styrning, så att svensk skola återigen kan bli världens bästa och mest jämlika. För detta krävs tre övergripande åtgärder som tar itu med systemfelen i skolan:
För det första ska vinstuttag förbjudas i skolan, förskolan och gymnasiet, så att fullt fokus kan ligga på elevernas undervisning och ingenting annat. Skolans pengar ska tillbaka till klassrummen.
För det andra måste de avarter när det gäller marknadsskolan som möjliggör vinstjakten bort. Det handlar om att skolpengen överkompenserar friskolor och om de orättvisa kösystemen, som möjliggör för koncerner att välja ut lönsamma elever och sålla bort elever med större behov.
För det tredje måste staten nu kliva fram för att säkerställa skolans kvalitet och jämlikhet i hela landet. Staten ska ta ett ökat ansvar för skolans finansiering samtidigt som bindande regler ska införas för det som är viktigast för att höja kvaliteten. Det handlar om lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla.
Redan i år hade det varit möjligt att ta några avgörande steg för att svensk skola återigen ska bli världens bästa och mest jämlika.
Totalt innehåller vårt budgetförslag 4,6 miljarder kronor mer till skola och förskola – med fokus på fler lärare, mer personal och ökad jämlikhet i skolsystemet. Vi föreslår en rejäl satsning på skolan, på 3,7 miljarder. Vi föreslår också 600 miljoner mer till förskolan i syfte att minska gruppstorlekarna, införa språkkrav och stärka språkutvecklingen i förskolan.
Med den här budgeten hade Tidöregeringen chansen att visa att man menade allvar med allt prat om helrenoveringar och rekordsatsningar. Man försatt den chansen. Systemfelen är kvar, och de växer.
Fru talman! Nobelpristagaren Philippe Aghion är inte ensam om att vilja stoppa vinsterna i svensk skola. 74 procent av svenskarna vill stoppa vinsterna i skolan. Nio av tio lärare vill stoppa vinsterna i skolan. Det är bara Tidöpartierna och skollobbyisterna som envetet försvarar de obegränsade vinstuttagen. Det är ett svek mot våra barn och unga men också gentemot vårt lands framtid.
(Applåder)