Fru talman! Jag kan upplysa Anders Ygeman om att den här kammaren består av 349 mandat. Det är inte 349 plakat utan 349 mandat. Om Socialdemokraterna har ungefär 100 av mandaten kan de inte förvänta sig att få stöd av 175 när de lägger fram förslag som de inte förankrar eller diskuterar med andra i förväg.

Nu har vi en regering som får igenom sin politik för att den har majoritet här i kammaren. Det är för att vi pratar med varandra och reder ut olika frågor. Det innebär att vi från Liberalernas sida ganska ofta får göra kompromisser givet vår storlek. Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna får också kompromissa. Men totalt sett är vi överens om inriktningen för Sverige.

Vi pratar med varandra, vi förankrar våra förslag, vi förhandlar om dem och vi lägger fram dem för riksdagen. Och vi får igenom våra förslag.

Problemet för Socialdemokraterna är att man förväntar sig att andra partier liksom i defaultläge ska trycka ja när Socialdemokraterna lägger fram ett förslag. Så fungerar inte riktigt demokratin.

När det gällde regleringen av friskolorna hade Socialdemokraterna under förra mandatperioden idéer om olika sociala experiment och om hur antagningssystemet skulle se ut som hade fått helt orimliga konsekvenser. Man hade också en idé som gick ut på att totalförbjuda möjligheten att göra en intresseanmälan till en skola i förväg. Trots att det fanns stöd från alla åtta partier för att reglera detta och göra det mer restriktivt valde Socialdemokraterna att inte lyssna. Anders Ygeman hade en majoritet här, 349 mot 0, och lyckades ändå inte få igenom sin proposition. Det är snudd på världsrekord, skulle jag vilja säga.

(Applåder)