Fru talman! Stort tack för debatten till samtliga deltagare!

Jag tycker definitivt inte att jag var raljant. Jag är uppriktig i mitt konstaterande att ledamöterna uppvisar ett stort engagemang, och jag delar det. Jag tycker att det är jätteviktigt att det blir tydligt för våra väljare inför det stundande valet var skiljelinjen går mellan att tro på att karensavdrag kommer att gynna hårt arbetande människor, tillväxten i Sverige eller för den delen hårt arbetande företagare eller om det kommer att stå dem väldigt dyrt.

Då vilar jag på erfarenheten som jag tänker att Socialdemokraterna definitivt borde ta del av, det vill säga hur det blev under 80-talet när man avskaffade karensdagen och hur det ser ut i Norge. Norge har alltså den friskaste befolkningen i världen och även de högsta sjukskrivningstalen i västvärlden. Myndigheterna i Norge och även politiker vittnar om att det är för att man har ett socialförsäkringssystem utan karensavdrag.

Det kan man vara fine med. Man kan tycka att det är okej med högre sjukskrivningskostnader. Man kan tycka att det inte är ett problem och att man bara kan anställa fler för att täcka upp för alla dem som kommer att vara borta. Det är också fine. Men då måste man vara så pass ärlig att man också finansierar det.

Återigen: Det var inte länge sedan Magdalena Andersson stod ute på stan och sa att det här kommer att kosta minst 5 miljarder kronor. Tittar vi i Socialdemokraternas budget nu ser vi att det finns noll kronor budgeterat för detta, och vi vet att andra utredningar visar att det kommer att kosta så mycket mer. Då är det löneutrymmet, höga skatter och företagarna som kommer att stå för detta.

När vi nu behöver tillväxten som allra mest och bäst för att bygga Sverige starkare och tryggare blir det osäkrare och definitivt farligare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.