Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet. Jag vill också säga att jag inte hyser den minsta rädsla för naturen. Jag trivs väldigt bra i naturen, apropå det föregående anförandet.

Fru talman! År 2025 har varit ett bra år för Sveriges bönder med goda skördar och höga produktionsresultat. För spannmålsodlingens del har priserna varit låga. Världsmarknadspriserna är rejält nedtryckta. Sveriges växtodlare har i år egentligen haft tur att skörden har varit så god som den har varit. Svenska växtodlare balanserar på gränsen just nu. De har det rejält tufft. Om regeringen inte hade sett till att bränslepriserna hållits på en rimlig nivå hade vi efter det här växtodlingsåret sett konkurser. Sverige har i dag fått tillbaka en konkurrensfördel, som vi har efterfrågat under många år, nämligen att bränslepriserna ska vara på en rimlig nivå. Det är de nu för de svenska lantbrukarna och särskilt för de svenska växtodlarna.

Nya problem tornar dock upp sig, fru talman. Det kommer till exempel en ny gödselskatt på EU-nivå, vilket innebär ökade kostnader för svensk växtodling.

Vi hoppas såklart att Putins orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina ska närma sig ett slut. Då kommer spannmålsmarknaden i östra Europa att blomstra ordentligt igen, vilket innebär att det ökar trycket ännu mer på svenska växtodlare. Vi behöver ge dem rätt förutsättningar att vara konkurrenskraftiga när även Ukraina, med de möjligheter de har, tar tillbaka sin plats på världsmarknaden. Det hoppas vi ska ske snart, helst i går.

Det finns andra farhågor inför framtiden. Exempelvis har svensk mjölk haft ett par riktigt goda år, men nu vänder mjölkpriserna nedåt. Som jag har sagt många gånger förut här i kammaren är mjölken motorn i svenskt jordbruk. Det är superviktigt att det går bra för svensk mjölkproduktion.

Vi ser just nu en ökad produktion runt om i världen. Det är det som trycker ned priserna. Sveriges bönder befinner sig på en världsmarknad och ska konkurrera på den. Det förutsätter att vi ger dem spelregler och konkurrensförutsättningar för att kunna producera på världsmarknaden.

Det finns andra farhågor framgent, nämligen kompetensförsörjningen. Jag pratade senast i går med två större jordbruksföretag som har bekymmer med att få tag på kompetent arbetskraft. Man måste söka sig utanför Sveriges gränser för att hitta arbetskraft. Förut har vi hittat arbetskraften i Europa, men nu får vi leta längre bort. Då behöver vi hitta vägar framåt för hur vi bäst löser detta, och där är vi inte riktigt i dag. Jag vet att den här regeringen är en del i detta, men den här regeringen är också beredd att ta ansvaret och se till att det sker förbättringar för framtiden. Vi har inte råd att växla ned produktionen.

Det finns tydliga skiljelinjer, fru talman. Om man lyssnade på anförandet innan och mitt anförande nu framgår det att vi tror på ökad produktion. Vi vill ha så hög produktion som möjligt, det vill säga att vi inte vill minska, begränsa och försvåra. Vi tycker att vi ska producera så mycket vi kan i svensk skog. Vi ska öka tillväxten i svensk skog, och vi ska ge den rådgivning som krävs för att svenska skogsägare ska hålla en hög produktion med en hög kolinlagring och hög biologisk mångfald.

Detta löser man bäst med frihet under ansvar – precis den frihet under ansvar som vi under många år har gett de svenska skogsägarna. Vi vill inte reglera och tvinga på dem nya brukningsmetoder. Vi tror ju på hur den svenska skogen brukas i dag. Därför tillsätter vi pengar till Skogsstyrelsen för att göra det möjligt med ökade rådgivningsinsatser.

Om man ska sänka produktionen i dag, som ett hyggesfritt skogsbruk skulle innebära, tar det till att börja med mellan 150 och 200 år att ställa om skogen till ett hyggesfritt bruk. Men det som skulle gynnas mest i hyggesfritt skogsbruk är granen. Vi pratar ju ofta om att vi vill minska sårbarheten genom att minska omfattningen av gran i Sverige och öka lövandelen och blandskog. Hyggesfria metoder kommer att funka dåligt.

Svensk skogsavverkning har minskat de senaste åren, och tillväxten har ökat. Vi har vänt den nedåtgående spiralen tack vare att vädret har blivit lite bättre – det är vad det hänger på. Men det hänger också på att granbarkborren har lugnat ned sina härjningar. Det har varit färre angrepp av granbarkborre de senaste två åren, vilket har gjort att den höga avverkningstakten på grund av granbarkborren har kunnat sänkas.

Fru talman! Det görs en del satsningar i utgiftsområde 23. Bland annat görs det en satsning för att stärka svensk mjölkproduktion. Svenska bönder som släpper ut sina kor – en svensk lag som inte finns runt om i EU på samma sätt – kan få en peng för detta. Jag och några med mig hade kanske tyckt att det vore bättre att ställa om till en mer flexibel beteslagstiftning.

Men det här är ett förslag så gott som något, och det är framför allt första gången en svensk regering tar fram den typen av peng och stärker svensk mjölkproduktion. Det har inte setts tidigare. Vi tror på ökad produktion, och vi förstår hur viktig en ökad produktion är för den svenska beredskapen. Därför läggs en stor peng i budgeten för en ökad beredskap. De viktiga uppdragen delas ut till myndigheter som ska lösa beredskapen: Livsmedelsverket, Jordbruksverket och så vidare. De ska ta fram de uppdrag, punkter, utredningar och så vidare som krävs för att öka den svenska produktionen.

Vi tillsätter pengar för att stärka jordbruket i norra Sverige. Tyvärr har norra Sverige på senare tid snarare avvecklat än utvecklat sitt jordbruk. Där finns stora möjligheter, särskilt för animalieproduktion. I norra Sverige går det alldeles utmärkt att odla både gräs och majs och hålla djurbesättningar för en ökad livsmedelsproduktion.

Vi behöver också starta uppbyggnaden av det som vi tillsammans i riksdagen har rivit ned, det vill säga beredskapslager med insatsvaror, färdiga jordbruksprodukter och så vidare. Vi börjar om hela resan, men det är ack så viktigt att vi gör så.

En annan satsning i budgeten är de pengar som läggs på vargen och vargförvaltningen. Tidöpartierna har haft en tydlig linje att vargstammen ska minska. Det kräver mer pengar i budgeten eftersom det kräver en ökad bevakning och ökad inventering. Kanske detta kan leda till en förflyttning av viktiga individer för att hålla nere antalet vargar. Antalet vargar behöver vi hålla nere eftersom de också är ett stort hot mot en ökad livsmedelsproduktion och en ökad produktion med betesdjur. Det är viktigt att myndigheterna får dessa verktyg och att Sverige rapporterar in en ny referensnivå till EU.

Fru talman! Jag vill också säga att det tillförs nya medel för forskning i jordbruket. Staffan Eklöf rabblade föredömligt upp olika områden: grogrund, växtförädling och så vidare. Det är frågor som ska stärka svenskt jordbruk i en föränderlig värld. När vi ser att det råder andra odlingsbetingelser än tidigare måste växtförädlingen utvecklas, och det sker med den här budgeten.

Låt mig sammanfatta: Det här är en budget som leder till ökad produktion och beredskap. Den leder till aktivt hållbart skogsbruk. Den leder till forskning och innovationer för framtidens jordbruk. Det handlar om att vi lokalt ska förankra vår rovdjursförvaltning. Vi ska helt enkelt stärka förutsättningarna för Sveriges landsbygd, och det sker nu med den här budgeten.

Jag vill passa på att önska utskottet en god jul och ett gott nytt år. Jag vill även göra detsamma till fru talmannen, talmanspresidiet, kammarkansliet, våra partikanslier och så vidare. God jul!

(Applåder)