Fru talman! Energiinfrastrukturen är Sveriges ryggrad – en kritisk infrastruktur. Det är den som gör att vi klarar kris och krig. Det är den som möjliggör ett konkurrenskraftigt näringsliv, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd.

Till syvende och sist är det tack vare vår fossilfria baskraft som familjer och individer kan skapa sig ett gott liv och som det går att bo och leva i hela Sverige. Det svenska kraftsystemet är faktiskt en ynnest, något närmast unikt i ett internationellt perspektiv.

Nästan alla i den här kammaren ser i dag så klarsynt på energiinfrastrukturen att man knappt minns hur det var tidigare. Under många år var energipolitiken ett politiskt slagträ. Symbolpolitik drevs i klimatets namn. Känslostyrda förslag lades fram. Men sådant som låter bra kan fungera väldigt dåligt i praktiken.

Och precis så blev det – dåligt för vårt hem, Sverige. Resultatet blev instabila elpriser och effektbrist. Partier talade stolt om att importera tysk energipolitik till Sverige, för att några år senare stå här, i denna kammare, och klaga över att vi nu fått tyska elpriser.

Fru talman! Ansvarslöst var ordet. Där är vi inte längre i dag.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, hög inflation och pandemi – många har kriserna varit de senaste åren. I allt detta elände har Sverige vaknat upp ur sin fantasivärld, sett verkligheten som den är och börjat fatta mer pragmatiska beslut – beslut som värnar och förvaltar det vi gjort bra, beslut som skärper lagstiftningen där den varit för mjuk och utvecklar regelverk där vi varit för fyrkantiga. Det är politik som gör verklig skillnad för svenska familjer.

Fru talman! Regeringens fjärde budget är en budget som gör det billigare att vara svensk. Den ger mer på kontot för familjerna, mer mat på bordet för pengarna och bättre villkor för familjer, företag och bönder. Det är en budget för alla hårt arbetande föräldrar, för alla unga som söker sitt första jobb och för alla företagare som vill ägna tiden åt sin verksamhet i stället för onödigt pappersarbete.

Vi höjer bostadsbidraget. Vi sänker skatten på mat. Vi sänker avgiften för förskola och fritis. Vi sänker skatten för pensionärer och personer med sjukpenning eller aktivitetsersättning. Vi höjer jobbskatteavdraget så att fler får behålla mer av lönen.

Detta innebär att en vanlig familj i Sverige med två barn får 5 000 kronor mer i plånboken per månad jämfört med när regeringen tillträdde 2022.

Fru talman! Vi har tagit oss igenom den höga inflationen med hjälp av en ordnad, ansvarsfull finanspolitik. Nu kommer skatteåterbäringen.

På energiområdet fortsätter vi arbetet i linje med den energipolitiska inriktningspropositionen med målet om 100 procent fossilfri el, tydliga planeringsmål och mål för leveranssäkerheten. På tisdag fattar vi beslut som ytterligare stärker den här inriktningen.

Vi stärker både energiberedskap och elberedskap, inklusive cybersäkerhet och elsäkerhet. Svenska kraftnät får omfattande uppdrag och investeringsplaner för att bygga ut och förstärka transmissionsnätet, inte minst i norra Norrbotten, för att möta industrins behov och stärka överföringsförmågan.

Vi sänker skatten på el och inför återigen ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushållen. De kommuner som missgynnats av tidigare elstöd kompenseras. Vi förlänger och utvecklar stödet till energieffektivisering i småhus, kompletterat med informationsinsatser och kompetenshöjande insatser.

Fru talman! Det är ingen nyhet att regeringen satsar på ny kärnkraft. För att klara klimatmålen och möta industrins växande elbehov, säkra leveranssäkerheten och minska prisskillnaderna mellan elprisområdena behövs det fler reaktorer.

Därför införs ett kärnkraftsprogram med förenklade och snabbare tillståndsprocesser, statliga låneramar upp till 220 miljarder kronor med en lika stor riskreserv, subventionerade statliga lån för att sänka kapitalkostnaderna under investeringsfasen samt dubbelriktade differenskontrakt som ger stabila intäkter, sätter ett prisgolv och ett pristak och skyddar staten mot övervinster, med en ram på upp till 400 miljarder kronor. Därtill avsätts extra medel för planering och samordning av ny kärnkraft, både nationellt och regionalt.

Fru talman! Vi stannar inte där. Nu bereds elmarknadsutredningen i Regeringskansliet. Svenska kraftnät ska dessutom analysera en ny elområdesindelning samt se över anslutningsprocesser och tillträdet till elmarknaden. Fjärr- och kraftvärme lyfts riktigt nog fram som en viktig resurs för både el och värme, särskilt lokalt och regionalt. Vi fortsätter att stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur för el och vätgas, och vi stimulerar fortsatt biogasproduktion.

Fru talman! Det händer saker inom energipolitiken.

Genom framsynt förvaltning kombinerad med en politisk styrning grundad i fysik och verklighet, snarare än i ideologiska önskedrömmar, ser vi till att elen i vägguttagen fortsätter att göra det möjligt att bo och leva i hela Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.