Herr talman! ”Ett land, fyra elprisområden” är en slogan som i alla fall jag inte skulle vilja skriva på min valaffisch nästa år. Men det är där Sverige har hamnat, med effektbrist i södra Sverige och följaktligen stora prisskillnader som slår ut familjer och företag. Så ska vi inte ha det i Sverige.

Därför är det en central uppgift för politiken att avhjälpa effektbristen, bygga bort flaskhalsarna och återställa den ekonomiska tryggheten. Trygghet är nämligen inte bara hårdare straff och fler poliser; det är också att närma sig vintern utan att behöva oroa sig för om pengarna räcker till både elräkningen och julklappar till barnen.

Herr talman! Sverige reser sig ur krisen. Elpriserna har stabiliserats. Sveriges genomsnittliga spotpris under 2024 och 2025 låg generellt 30–50 procent lägre än toppåret 2022, men prisvariationerna mellan södra och norra Sverige kvarstår.

Fossilgaspriser i Europa påverkar prisbilden i framför allt Skåne. Näringslivsbolaget Invest in Skåne har lyft fram att Skåne har förlorat över 11 000 arbetstillfällen på grund av bristen på el i nätet, trots att regionen i övrigt har goda förutsättningar för industriell och teknologisk utveckling. Det är inte hållbart vare sig för Sverige eller för Skåne.

Den förra regeringens kärnkraftsnedläggningar och straffskatter på kraftvärme ledde till att över 20 procent av den planerbara elproduktionen i södra Sverige försvann. Där har man i dag Europas sämsta självförsörjningsgrad under vintern.

För mitt parti Moderaterna är målet tydligt: Sverige ska aldrig mer vara prisstyrt av Putins gaspriser. Därför bygger vi planerbar fossilfri kraft och förstärker överföringskapaciteten inom landet.

Fru talman! Regeringen lägger nu grunden för den första utbyggnaden av svensk kärnkraft på över 40 år. Riksdagen fattar beslut om statliga lån för investeringar på upp till 220 miljarder kronor samt en motsvarande riskreserv för att säkerställa att projekten genomförs på ett tryggt och kostnadseffektivt sätt.

Här är det värt att nämna att nio svenska industriföretag har aviserat att de kommer att gå in som delägare i det första kärnkraftsprojektet på Ringhals. Det är ett styrkebesked att Sverige har konkurrenskraftiga, långsiktiga och ansvarstagande industriföretag. De visar med sin investering att de vet att stabil och fossilfri el är en förutsättning för jobb, tillväxt och trygghet. En utblick mot omvärlden ger dem rätt – det finns inga energifattiga länder som har sett en trygg och stabil ekonomisk utveckling.

Fru talman! Sverige är på rätt väg, men det kommer att ta tid att bygga upp det som gick snabbt att riva ned. Här och nu behöver vi också ta initiativ som gör att vi klarar vintern.

Därför sänker regeringen elskatten med ungefär 20 procent, vilket är historiskt mycket, så att elkostnaderna för familjer och företag minskar. Parallellt med det införs ett nytt högkostnadsskydd som träder in om elpriset under en månad överstiger 1 krona och 50 öre. Att det här ska behövas är orimligt, men vi gör det som krävs för att Sverige ska klara de svåra tiderna och få se en ljusare morgondag.

Fru talman! Svensk industri har annonserat planer som kan leda till ett fördubblat elbehov år 2045. För att Sverige ska behålla sin industriella konkurrenskraft behövs därför både ökad produktion och ökad överföringskapacitet. Det är just därför regeringen nu gör historiska investeringar.

Investeringarna i transmissionsnätet ökar nu kraftigt och ligger i storleksordningen 20 miljarder per år. Detta är den största systemförstärkningen i modern tid. Den är helt nödvändig för att samhällets elektrifiering och industrins expansion ska kunna fortsätta. Hinder rivs steg för steg för att underlätta utbyggnad av nätet.

Vad får vi då för pengarna, bakom de här stora, fina orden? Vi får till exempel nya elkablar till Gotland som säkerställer att vi på ön kommer att ha el i uttaget även bortom år 2030. Projektet att bygga nya elkablar till Gotland stod helt still mellan 2017 och 2022. Socialdemokratiska energiministrar som Ygeman, Baylan och Farmanbar gjorde inte det som krävdes.

År 2022 fick Sverige en ny regering. Energiminister Busch tog bara 80 dagar på sig innan hon gav Svenska kraftnät det skarpa uppdraget att bygga ihop Gotland med stamnätet. År 2030 kopplas kablarna in, trots sex år av rödgrön fördröjning. Det säger något om att tempot har växlats upp.

Fru talman! Sverige har kunniga ingenjörer, ansvarstagande industriföretag och en robust finansieringsmodell för ny kärnkraft. När den politik som nu förs skapar förutsättningar och näringslivet vågar investera kan Sverige återgå till att bli den stabila kärnkraftsnation som länge togs för given.

I en tid då vårt säkerhetspolitiska läge är det allvarligaste på decennier stärker vi Sveriges energiberedskap och ökar investeringarna i elberedskap, robusta elnät och cybersäkerhet. Energisystemet ska inte bara fungera i vardagen utan också i kris och ytterst i krig.

Trygghet handlar om lag och ordning, men det handlar också om att ha ett jobb att gå till och billig el i uttaget samt om ett motståndskraftigt samhälle som håller ihop. Nu återuppbygger vi det.

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).