Herr talman! Med tanke på just de problem som regeringen har är det väl snarast ett argument för att byta regering till en socialdemokratiskt ledd sådan, som dessutom alltid brukar se till att tillväxten blir högre, arbetslösheten lägre och statsfinanserna starkare. Så skulle det också bli den här gången med den budget vi har lagt på riksdagens bord. Inte minst är vårt budgetsaldo starkare än Sverigedemokraternas och regeringens. De lånar alltså mer pengar för att sänka skatten för dem som har det allra bäst.

Detta är dock en bit bort från energidebatten, ska sägas, och tiden går väldigt fort. Jag ska därför återkomma till frågan om överenskommelser och om samsyn.

Att gå snabbt fram var ett argument för att inte komma överens. Problemet är ju att det faktum att vi inte är överens också gör att saker går långsammare, att företag inte investerar och att man inte litar på att det politiska systemet levererar det man säger. Det beror på att det en mandatperiod finns en majoritet som säger någonting och nästa en annan som säger någonting annat. Ska du då ha decennielånga perspektiv på miljardtals kronor på en osäker marknad måste politiken komma sig samman och leverera tydliga överenskommelser. Ser Tobias Andersson inte värdet av en sådan överenskommelse – egentligen för alla kraftslag?

Jag tycker också att det är intressant – för att avsluta med en mindre konfrontatorisk punkt – att Sverigedemokraterna säger sig vara öppna för någon form av energiberedning framåt. Jag tror att det är alldeles nödvändigt, för att vårda en överenskommelse om energipolitiken, att vi jobbar tillsammans över flera mandatperioder. Det är nämligen så många stora beslut som ska fattas under de här åren för att få många saker på plats att vi behöver komma ihop på ett helt annat sätt.

Men varför inte en överenskommelse först? Finns det inte ett stort värde, inte minst för näringslivet, i att vi kan göra en sådan? När Ebba Busch talar om att det är partistrateger som har sett till att det inte blir någon överenskommelse tror jag faktiskt att det är Tobias Anderssons strateger som hon tänker på.