Herr talman! Vi debatterar nu det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande nummer 2 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på reservationerna.
Denna debatt förs i en orolig tid. Det har flera påpekat förut, men det förtjänar att sägas en gång till. Det pågår ett fullskaligt krig i Europa, i Ukraina där 700 000 ryska soldater finns på plats. Det är snart fyra år sedan den fullskaliga invasionen.
Som föregående talare också har sagt är det en kamp som Ukraina och det ukrainska folket hjältemodigt för, och de för den inte bara för sin egen skull utan även för vår frihet. Vi har nämligen att göra med ett Ryssland som vill ha något slags revansch och som vill återupprätta det gamla sovjetiska imperiet på något sätt. Vi vet också att det finns territorier i vår absoluta närhet som kan komma i fråga.
Herr talman! Därför är det viktigt att Sverige är medlem i Nato, som är världshistoriens bästa och mest framgångsrika försvarssamarbete. Kristdemokraterna har under lång tid argumenterat för att Sverige skulle bli medlem och hur viktigt det var att gå från att vara partner till att bli fullvärdig medlem. Det är vi nu, sedan mars 2024. Det är viktigt. Vi bidrar till den gemensamma säkerheten och är en uppskattad medlem. Vi har förmågor som bidrar till trygghet och säkerhet för oss och för våra grannländer.
Inte minst viktigt är det för våra baltiska vänner att Sverige är medlem. När det gäller att kunna försvara sig är Sverige nämligen en viktig del. Sverige är nu ett uppmarschområde och spelar och kommer att spela en viktig roll, i fred men också i kris och i värsta fall i krig.
I betänkandet, som vi ska fatta beslut om i dag, föreslås hur Sveriges militära styrkor ska bidra till Natos samlade avskräckning och försvar.
Regeringen föreslår att riksdagen ger mandat att sätta in 1 700 soldater i mark- och specialförband, 700 personer i marina förband och 600 personer i luft- och försvarsförband. Det här är inget symboliskt beslut. Det är ett svenskt ansvarstagande för hela det nordatlantiska området, det vill säga vår del av världen. Vi gör också redan nu en viktig insats i FLF i Lettland.
Varför är då detta viktigt? För det första beror det på säkerhetsläget, som jag var inne på. Rysslands aggression pågår. Hoten mot våra baltiska länder består. Vi har i dag en situation med desinformation och gråzonsoperationer. Cyberangreppen fortsätter. Vårt närområde är en strategiskt utsatt region.
För det andra bygger Nato på gemensamt ansvar. Det är inte en organisation som man är medlem i utan en försvarsallians där varje land bär sin del. Sverige är då en stor tillgång.
För det tredje: Avskräckning skapar fred. Tydliga, starka och sammanhållna militära bidrag från medlemsländerna minskar risken för konflikt. Det är just det som det handlar om. Detta är det enda språk Putin förstår. Varm luft har ingen påverkan på Putin, däremot samövad militär förmåga. Vi bidrar till Nato för att kriget aldrig ska komma hit.
Herr talman! De svenska förbanden håller mycket hög kvalitet. Våra specialförband, vårt luftvärn och våra marina enheter är internationellt respekterade. De bidrag som nu föreslås stärker Natos östra flank, integrerar Sverige i alliansens planering och ökar vår egen säkerhet genom gemensamma övningar. Det ger svenska förband viktig erfarenhet. Det här är någonting som skapar säkerhet för oss och som stärker säkerheten i vårt område.
Det är också tydligt att detta sker i enlighet med folkrätten och med kontroll. Regeringen redogör tydligt för folkrättsliga grunder, mandat, kostnader och avgränsning i tid. Det här är viktigt. Ett demokratiskt land tar inga genvägar. Riksdagen ska alltid vara informerad och kunna utöva kontroll.
Herr talman! Med dessa ord yrkar jag än en gång bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.
I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).