Herr talman! Jag instämmer i många delar av utskottets ställningstaganden, inte minst vad gäller Ukraina. Men jag vill ändå redogöra för Vänsterpartiets ståndpunkt i några andra frågor och bland annat när det gäller situationen i Palestina.

Det humanitära lidandet i Gaza är enormt. Sedan Hamas brutala attack den 7 oktober 2023 har Israels bombningar dödat fler än 65 000 människor. FN har slagit fast att Israels krig mot Gazas befolkning är ett folkmord. Vapenvilan i Gaza har inte inneburit något definitivt stopp för våldet och dödandet.

Hundratals människor, däribland många barn, har dödats i israeliska attacker, samtidigt som Israel hävdar att vapenvilan fortfarande gäller. Det internationella samfundet måste kraftsamla för att säkra en fredlig utveckling i Gaza. För att en varaktig fred ska vara möjlig krävs att alla civila, oavsett sida, kan leva i trygghet och att den palestinska statsbildningen respekteras.

Gazas framtid måste bestämmas av dess egen befolkning. Alla samtal om fred måste föras på det palestinska folkets villkor. Det bör också vara EU-kommissionens ståndpunkt. Jag anser att det tydligt borde ha framgått av utskottets ställningstagande.

Jag anser även att utskottet borde ha framfört att EU har tagit en alltför passiv roll gentemot Israel. Det första steget mot en verklig fred i Gaza är att garantera humanitärt tillträde och tillräcklig humanitär hjälp, något som också kommissionen beskriver som den omedelbara prioriteringen.

EU-kommissionen bör ta tydlig ställning för UNRWA:s möjligheter att agera fritt i Gaza. Israel måste dessutom hållas ekonomiskt ansvarigt för förstörelsen av Gaza. Israel måste betala ut de palestinska tullavgifter och skatter som enligt Osloavtalet tillhör den palestinska myndigheten.

Så länge Israel fortsätter med våldet och inte håller ingångna avtal måste förslaget om att suspendera avtalen mellan EU och Israel fortsatt vara aktuellt. Israel kan inte ha ett handelsutbyte med EU och borde inte heller kunna delta i Horisont Europa och få europeiskt stöd till sin militära forskning.

Herr talman! De som bär ansvar för våldet i Gaza, på Västbanken och i Israel måste ställas inför rätta. Straffrihet får inte råda, varken för dem som deltog i Hamas kallblodiga massaker eller för den israeliska regeringens folkmord och krigsbrott mot Gazaborna.

Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant. EU bör stå redo att bistå i lagföringen av dem och införa sanktioner mot både Israel, extremistiska bosättare, ministrar och Hamas.

Den svenska regeringen har vägrat att ta emot svårt skadade patienter från Gaza trots EU-kommissionens vädjan. Det hade varit önskvärt att kommissionen följt upp sin begäran och ökat pressen på att även Sverige ska erbjuda vård.

Vänsterpartiet anser att utskottet borde framföra detta i utlåtandets ställningstagande. Jag vill därför lyfta fram vår motivreservation nummer 2.

Herr talman! Utöver EU:s bristande arbete när det gäller Palestina finns det fler delar av kommissionens arbetsprogram som förtjänar att kommenteras.

En viktig del av programmet är regelförenklingar. Regelförenklingar och enkla regler är så klart bra. Men vi kan redan se hur regelförenklingar också blir ambitionssänkningar.

För ett par dagar sedan enades medlemsstaterna och parlamentet om att kraftigt minska kraven på företags hållbarhetsredovisning och ansvar för mänskliga rättigheter. Tusentals företag undantas från regler som klubbats de senaste åren. Många anser att detta är ett haveri för klimatarbetet.

Lagstiftarna har valt att försvaga två centrala EU-hållbarhetslagar i stället för att stärka dem, trots bred kritik från forskare, människorättsexperter, civilsamhälle, företag och investerare, säger till exempel Swedwatch.

Svenska företag har tagit täten när det gäller att implementera EU:s hållbarhetsmål. Det svenska näringslivet är förlorare när reglerna tas bort eller skjuts på framtiden. Det är en konkurrensfördel som har försvunnit.

I det fortsatta arbetet med regelförenklingar måste kommissionen och medlemsstaterna se till att regelförenklingarna inte innebär minskade ambitioner i till exempel klimat- och miljöarbetet eller försämringar för exempelvis djurvälfärd, mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter.

Herr talman! En annan del av kommissionens arbetsprogram är att omsätta pakten om asyl och migration i praktiken. Vi delar synen att människohandel och smuggling behöver bekämpas, men vi ser också att asyl och migrationspakten har tagit det sämsta av flyktingpolitiken och gjort den till EU-lag. Det handlar bland annat om rättsosäkra snabbkontroller vid gränserna och en utökad möjlighet att placera människor i förvar. Vi kommer att få se fler fängelseliknande läger, som de som redan finns i Grekland, men nu utanför EU:s gränser i så kallade återvändandehubbar.

I dag vilar ett alldeles för stort ansvar på de länder som är människors första ankomstland. Det kommer även fortsättningsvis att vara länder som Spanien, Italien och Grekland som får ta det största ansvaret. Här ger pakten länder möjlighet att köpa sig fria från att ta emot flyktingar, och tyvärr har Sveriges regering valt den vägen i stället för att solidariskt välkomna sin del av dem som får flyktingstatus.

Kommissionens målsättning inom migrationsområdet borde vara att EU ska ge ett humant och rättssäkert skydd till människor som tvingas fly från krig, förföljelse och förtryck samt att människor på flykt ska ha rimliga chanser att söka och få skydd i Europa och goda förutsättningar att etablera sig i samhället. Det borde vara ett ökat fokus på lagliga och säkra vägar samt insatser för att säkerställa att asylrätten och dess andemening respekteras och efterlevs.

Herr talman! Det finns mycket mer att säga om kommissionens arbetsprogram, men jag väljer att begränsa mig till dessa nedslag.