Herr talman! Den här debatten handlar alltså om EU-kommissionens arbetsprogram för 2026, kommissionens vägkarta för det kommande året. Det präglas starkt av vårt omvärldsläge. Det är nämligen en tuff tid för oss som tror på demokrati och en regelbaserad världsordning, på staters rätt att bestämma över sig själva och på att en stat inte har rätt att oprovocerat angripa eller invadera ett annat land. Det är en tuff tid för oss som tror på multilateralismen, på att genom samverkan möta gemensamma utmaningar och på att stå upp för gemensamma regler.

Sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig i Ukraina i februari 2022 har Ukraina utkämpat ett krig som handlar om deras säkerhet men även om vår säkerhet. Det är helt oacceptabelt att ett land oprovocerat angriper en annan stat. Det är Ryssland som har angripit Ukraina. Därför måste en fred ske på Ukrainas villkor. Allt annat är oacceptabelt.

Ett Ryssland som går segrande ur kriget mot Ukraina är ett ännu farligare Ryssland. Det innebär en farligare omvärld. Det betyder ytterligare ett avsteg från den regelbaserade världsordningen och de regler som vi gemensamt utformat.

Att stå bakom Ukraina och stå upp för dess suveränitet är Europas och EU:s viktigaste säkerhetspolitiska åtagande i dagsläget. Därför måste EU-länderna snarast säkerställa att Ukraina får tillgång till de frysta ryska tillgångarna. EU måste ta nästa steg för att möjliggöra ett ukrainskt medlemskap i EU genom att öppna nästa förhandlingskluster. Vårt budskap är tydligt: Ukrainas suveränitet är inte förhandlingsbar. Ukrainas säkerhet är vår säkerhet.

Herr talman! För oss som står upp för den regelbaserade världsordningen och för folkrätten är de internationella domstolarna oerhört viktiga. Genom dem kan vi följa upp folkrätten och agera när stater och individer brister. Genom Internationella domstolen, ICJ, har vi fått svart på vitt att Israels ockupation av de palestinska områdena är olaglig och strider mot folkrätten. Genom Internationella brottmålsdomstolen, ICC, finns en internationell arresteringsorder mot Rysslands president Putin. Den gäller i alla de 125 länder som har ratificerat Romstadgan. Europadomstolen å sin sida slog nyligen fast att alla EU-länder måste erkänna samkönade äktenskap.

Domstolarna är således viktiga instrument för att stå upp för folkrätten, våra friheter och våra rättigheter. Därför är det oerhört allvarligt att USA har riktat sanktioner som försvårar arbetet för Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Det är sanktioner som riktar in sig på domstolarnas oberoende och som försvårar Internationella brottmålsdomstolens arbete och självständighet. De försvårar dess arbete med att utreda Putins krigsbrott, krigsbrotten i Sudan, Assadregimens folkrättsbrott i Syrien och krigsbrotten i Gaza. För att motverka sanktionernas inverkan har EU möjlighet att aktivera den blockerande stadgan. Det är EU-kommissionen som har möjlighet att initiera en sådan process. Vi socialdemokrater menar att detta bör göras snarast.

Herr talman! De senaste åren har gjort det tydligt att vi måste stärka vår beredskap och vår förmåga att försvara oss. Det är därför vi från svensk sida kraftigt ökar vår försvarsförmåga och har anslutit oss till Nato. Det är också därför vi inom EU under det senaste decenniet gjort allt fler ansträngningar för att stärka medlemsländernas gemensamma försvarsförmågor, utveckla ny materiel och stärka interoperabiliteten, det vill säga förmågan att verka tillsammans.

Under det senaste året har det blivit än tydligare att vi i Europa och i EU:s medlemsländer måste stärka vår egen förmåga ytterligare och att vi inte kan förlita oss på andra. Kommissionen skriver i arbetsprogrammet att det här är EU:s tid för självständighet. Vi socialdemokrater instämmer i att EU och medlemsländerna måste fortsätta rusta sig för de säkerhetspolitiska hot vi står inför. Men EU:s medlemsländer måste klara av att bli självständiga samtidigt som vi utvecklar vårt samarbete med andra länder och organisationer. EU kan inte ensamt stå upp för den regelbaserade världsordningen. Vi måste stärka våra relationer med länder i Afrika, Latinamerika och Asien. Vi måste prioritera arbetet i organisationer som FN. Samtidigt som vi ökar vår självständighet måste vi verkligen stärka våra relationer i världen.

Herr talman! Säkerhetspolitiken och frågan om EU:s säkerhet är en röd tråd som går genom arbetsprogrammet. Kommissionen är tydlig med att säkerhetsaspekten måste finnas med på alla politikområden. Samtidigt menar vi socialdemokrater att den aspekten saknas på klimatområdet. Kommissionen lyfter att vi ska skydda unionens medborgare från klimatförändringarnas effekter och reducera vår påverkan på ekosystemet.

Men klimatförändringarnas konsekvenser för säkerhetspolitiken lyser med sin frånvaro. Så sent som i går släpptes FN-rapporten Global Environment Outlook, den största forskningssammanställning som någonsin gjorts på området. Rapporten larmar om hur klimatförändringar, markförstöring och föroreningar underminerar vår ekonomi, vår livsmedelssäkerhet, vår vattensäkerhet och människors hälsa. Det här utgör direkta hot mot vår säkerhet. Dessutom leder det till konflikter i många delar av världen. Klimatförändringarna utgör ett direkt säkerhetshot, men det nämns egentligen inte i kommissionens arbetsprogram.

Vi måste klara av att hantera dagens säkerhetspolitiska hot och morgondagens säkerhetspolitiska hot samtidigt. Jag vill därför avsluta med att yrka bifall till motivreservation 1.