Herr talman! Sverige är sedan den 7 mars 2024 en fullvärdig allierad i Nato. Efter decennier av allianslöshet och en säkerhetspolitisk osäkerhet i vårt land hittade vi till slut hem hos våra allierade i Nato – den enskilt största säkerhetspolitiska kursändringen för vårt land sedan 1809, enligt vissa.

För detta ska vi visa stolthet; att tillsammans med dem som delar idéer och ideal om rättsstat och demokrati försvara vår del av världen, ge stöd till Ukraina och vara med och bygga och ta del av gemensam säkerhet. Samtidigt ska vi fortsätta att visa engagemang och arbetsvilja. Sverige är sedan dag ett en mycket uppskattad allierad.

Inget land känner Östersjön, dess botten, ytskikt och luftdomän, bättre än vår marin. De många och oftast hyllade internationella insatserna med svenskar och med stridskrafter ger oss en bredd och ett djupt kunnande att samverka med andra länder. Världens bästa stridsflygplan Jas 39 Gripen är ryggraden i vårt lands flygvapen.

Vår underrättelseförmåga och Rysslandskunskap är högt värderade, inte minst i en Natokontext.

Sverige ska bidra till Nato. Vi ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad. Detta kräver handling. Jag vill därför yrka bifall till förslaget till beslut i betänkandet.

Med det betänkande som kammaren debatterar i dag ges regeringen möjlighet att under nästa år sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer samt flyg- och luftförsvarförband om högst 600 personer till och med den 31 december 2026 – nyårsafton nästa år. Detta görs för vårt gemensamma försvar i Nato och för försvaret av Sverige genom Nato, även om det sker utanför vårt lands gränser. Det är så solidarisk säkerhetspolitik fungerar.

Herr talman! De baltiska staterna utgör en stilla front mot Rysslands imperialistiska och fascistiska ideal. Det är därför fullkomligt rimligt att säga att det är högt prioriterat med avskräckning och försvar av också Baltikum. Därför är också beslutet i dag större än det förvisso viktiga mandatet kammaren väntas ge till regeringen i eftermiddag. Det är en slutlig uppgörelse med vårt lands Baltikumpolitik, den som vi visade under decennier under 1900-talet.

Baltikum var inte ockuperat, sa man. Båtflyktingar göre sig icke besvär! Många av dem som kom sändes hem. Stödet till de krafter som ville göra Baltikum fritt och europeiskt viftades bort från denna talarstol som korstågsfararmentalitet.

I dag sänder vi svenska män och kvinnor redo att försvara oss, Baltikum och våra allierade. Båtarna går numera åt andra hållet för ett gemensamt försvar mot Ryssland. Det sluter cirkeln och tecknar en ny säkerhetspolitisk linje för Sverige tillsammans med Baltikum.

Estland, Lettland och Litauen men även Polen och Finland vet vad det innebär att leva med jättens andedräkt. Det är därför vi står med dem i självklar solidaritet.

Herr talman! Vi rör oss nu med hög hastighet mot det femte krigsåret sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. I medierna går det att läsa olika förutsägelser från olika personer om hur det ska gå i kriget. Vem kommer egentligen att vinna? Hur kommer det att sluta i Ryssland? Vad väntar efter Vladimir Putin?

Polacker och danskar menar, enligt olika medieuppgifter, att det är nu vi måste rusta, eftersom Ryssland kan stå redo att angripa Nato redan 2027 eller 2029; det beror på vilken artikel och vilket medium man läser. Man säger att det därför är fara i dröjsmål och att Ryssland kan komma att invadera ett Natoland i framtiden.

Jag tycker att resonemanget bygger på ett logiskt felslut när man pratar om tid och årtal. Varför skulle Ryssland vänta tills vi är redo att försvara oss? Erfarenheterna från Ukraina visar att Ryssland inte var redo att besegra landet militärt eller numerärt, men man genomförde ändå en fullskalig invasion. Det är just därför vi inte har råd att vänta. Världsläget väntar inte på oss, inte en enda sekund.

Herr talman! Samtidigt ska det sägas att försvaret av Sverige och våra allierade är redo. Det är igång och aktivt dygnet runt, dag som natt, året om. Sverige står redo att försvaras om en kvart och om ett kvarts sekel. Om detta får vi inte ge andra signaler. Avskräckning är, näst efter vårt lands försvarsvilja, en av de främsta linjerna i just försvaret av Sverige.

Herr talman! Denna regering tog Sverige in i Nato. Och det finns en bred samsyn i Sveriges riksdag om att Sverige ska vara en trovärdig allierad. Men är det fullt så enkelt? Om vi lägger betänkandet från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet som vi debatterar i dag åt sidan och tittar på den säkerhetspolitik som Sverige kommer att behöva föra under nästa mandatperiod och nästa decennium ser vi att det inte är fullt så klart. Man behöver inte ens gå så långt som till nästa decennium. Det finns oklarheter om vår säkerhetspolitik om det skulle bli ett regeringsskifte efter nästa val.

Socialdemokraterna vill bilda regering. Det ligger i sakens natur när man kandiderar till Sveriges riksdag att man vill bilda regering och besätta statsministerposten. Men det är väl känt att partiets kandidat till försvarsminister lovade att det inte skulle bli något Natomedlemskap under hans förra försvarsministertid. Han hann förvisso avgå innan Sverige blev medlem i Nato, det som oppositionsledaren på den tiden kallade för destabiliserande.

Socialdemokraterna blev till slut varse hur viktigt det var. Och hand i hand med oss ledde det till att Sverige gick med i Nato. Men Socialdemokraterna stöder sig på två partier som inte vill vara med och som lämnar reservationer under debatten i dag. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är inbitna Natomotståndare. Det hedrar dem på sätt och vis att de står benhårt fast vid sina ideal och sin uppfattning. Men det väcker frågor om vår framtida säkerhetspolitiska linje när vi inte vet vilka röda linjer som ska ställas upp i en regeringsförhandling på vänsterkanten.

För att göra det smärtsamt påtagligt i denna debatt undrar man: Vid ett regeringsskifte, kommer en socialdemokratisk regering med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet över huvud taget att kunna lägga fram en sådan proposition som vi debatterar i dag, när hälften av regeringsunderlaget inte vill vara med och sätter upp förbehåll och riktar krav?

Herr talman! I eftermiddag röstar kammaren om det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026. Det innebär sammanfattningsvis att Sverige, genom vårt bidrag till Nato med svenska väpnade styrkor, blir säkrare och att Nato blir säkrare. Så värnar vi europeisk frihet och självständighet i solidaritetens namn till försvar av de värden som vi bekänner som våra och som europeiska.

Detta är inte en uppgift som ska tas lättvindigt på. Det är det aldrig när man ska fatta beslut om att sända svenska soldater och sjömän utomlands. Men jag är övertygad om att det kommer att finnas en påtaglig stolthet i kammaren i eftermiddag när vi fattar beslut om förslaget i betänkandet, inte minst en stolthet över de killar och tjejer, soldater och sjömän, som med vår flagga på sina uniformer far över havet för att försvara det som är vårt.

Till er som gör detta för Sverige vill jag rikta vårt varmaste tack.

(Applåder)