Herr talman! Vi står i dag inför ett beslut av stor betydelse om Nato och om Sveriges deltagande i alliansens samlade avskräckning och försvar.

När Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024 accepterade vi inte bara medlemskap i ord; vi åtog oss också det fulla ansvar som följer av det nordatlantiska fördraget. Detta inkluderar alliansens koncept för strategisk avskräckning och försvar.

Natos kollektiva försvar och avskräckning är inte enbart en teoretisk garanti. De bidrar konkret till att upprätthålla fred och säkerhet i vårt euroatlantiska närområde. Genom trovärdig militär förmåga och kapacitet kan vi förebygga angrepp innan de inträffar. Som trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad förväntas vi, tillsammans med övriga allierade, aktivt bidra till Natos avskräckning och försvar.

Detta är också av avgörande betydelse för Sveriges egen säkerhet. Att Sverige tillsammans med de andra allierade upprätthåller tilltron till de kollektiva försvarsgarantierna är centralt för att bevara freden i det euroatlantiska området. Fredstida operationer och aktiviteter utgör en betydande del av alliansens avskräckning och försvar. Vårt bidrag med mark-, sjö och luftförband är planerat med tydligt satta ramar. Under 2026 omfattar mandatet högst 1 700 personer för mark- och specialförband, 700 för marina förband och 600 för flyg- och luftförsvarsförband. Detta är en ansvarsfull balans mellan att bidra och att värna Sveriges egen försvarsförmåga.

Bidragen omfattar bland annat markförband till Natos multinationella brigad i Lettland, marina förband till Natos stående marina styrkor för att kunna verka i den norra delen av det nordatlantiska området, inklusive Östersjön, samt flyg- och luftförsvarsförband till Natos integrerade luft och robotförsvar. Det kan exempelvis handla om Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap eller luftförsvarsoperation i Polen med uppgift att skydda den logistiknod som används för det militära och civila stödet till Ukraina. Därutöver ska Sverige under 2026 kunna bidra till andra operationer och aktiviteter inom luft-, mark- och sjödomänen som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning och försvar.

Svenska förband ska också kunna genomföra uppgifter under begränsad tid och inom ett specifikt geografiskt område i det nordatlantiska området, exempelvis säkerhetshöjande operationer och aktiviteter i samband med övningar. Sådana övningar genomförs bland annat inom ramen för Natos framskjutna närvaro i Finland och ska kunna övergå till skarpa uppgifter om situationen kräver det.

Utskottet föreslår därför att riksdagen medger att Sverige ställer dessa förband till förfogande till och med den 31 december 2026, för att i enlighet med internationell rätt bidra till Natos samlade avskräckning och försvar.

Vår ståndpunkt är klar: Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad – på lång sikt. Vår beredskap, vårt bidrag och vårt engagemang är nödvändiga för att upprätthålla alliansens kollektiva säkerhet och därigenom vår egen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.