Herr talman! Vi debatterar i dag budgeten för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Sverige och Europa har behövt anpassa säkerhets- och försvarspolitiken efter det fortsatt mycket allvarliga säkerhetspolitiska läget efter Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget fortsätter, och Sverige måste fortsätta att långsiktigt stötta Ukraina. De behöver allt stöd vi kan ge dem – både ekonomiskt, militärt och civilt.

Vi i Miljöpartiet har bland annat mot bakgrund av detta tillsammans med övriga riksdagspartier ställt oss bakom en överenskommelse om det finanspolitiska ramverket och en utbyggnad av totalförsvaret. Överenskommelsen innebär att en totalförsvarsfond införs vid sidan av balansmålet som skapar ett utrymme på upp till 300 miljarder kronor som ska användas för snabb utbyggnad av just totalförsvaret.

En viktig del i uppgörelsen som vi från Miljöpartiet drev i Försvarsberedningen för att få igenom var att upp till 50 miljarder kronor ska frigöras till investeringar i det civila försvaret och för att stärka den civila beredskapen.

Herr talman! Miljöpartiet bidrar konstruktivt inom försvarspolitiken och värnar en bred enighet. Sverige står inför en stor upprustning, och det är viktigt att denna går till på ett sätt som snabbt ger ökad försvarsförmåga på ett resurseffektivt sätt. Även om snabba åtgärder efterfrågas måste beslut vara genomtänkta och leda till att Sveriges försvarsförmåga säkras både nu och på sikt. Det ska vara en långsiktigt hållbar försvarsutbyggnad.

Kommande investeringar, till exempel genom materielinköp, måste vara ändamålsenliga för att på ett effektivt sätt bidra till ökad säkerhet. Sveriges försvar ska utformas för att avskräcka från angrepp och försvara Sverige, inte för att utgöra eller understödja ett militärt hot mot någon annan.

Satsningar inom personalförsörjning är en viktig prioritering nu när vi gör stora satsningar och en stor utbyggnad. Även satsningar på höjd ersättning till värnpliktsutbildning, som bland annat Pliktrådet föreslår, bör prioriteras framöver.

Herr talman! Jag vill gärna lyfta upp satsningarna inom det civila försvaret och beredskapen som något väldigt betydelsefullt för vårt totalförsvar. Vi har under det fasansfulla kriget i Ukraina sett hur viktig denna del av totalförsvaret är. Det svenska civilförsvaret förstärks nu på bred front, vilket är bra. Ett stärkt civilt försvar handlar om att skydda människors vardag och om fungerande vatten och el, sjukvård, medicin, transporter och mycket annat. Det krävs både statligt ansvar och ett tydligt partnerskap från bland annat näringslivet.

Det civila försvaret och den stärkta civila beredskapen är inte bara viktigt utifrån ett krigsperspektiv. Kriser i fredstid kräver också förstärkning. Det kan handla om cyberattacker, pandemier eller naturkatastrofer. Detta är ett perspektiv vi från Miljöpartiet vill ska vara genomgående i satsningarna på det civila försvaret och krisberedskapen.

Herr talman! Det är glädjande att utskottet har gjort särskilda utvärderingar av det civila försvaret och den civila beredskapen gällande hur utbyggnaden går och hur förstärkningarna går till. I en utvärdering förra året konstaterade utskottet att flera utmaningar kvarstår inom flera områden i det civila försvaret. Även i år har utskottet granskat regeringens resultatuppföljning.

Det låter tråkigt, herr talman, men det är viktigt för att under flera år kunna följa utvecklingen och den ökade ambitionsnivå som krävs för att höja förmågan inom just det civila försvaret och den civila beredskapen.

Herr talman! En punkt i utgiftsområde 6 som inte berörs av försvarsöverenskommelsen handlar om pengar till Strålsäkerhetsmyndigheten för mottagande, prövning och granskning av nya kärntekniska anläggningar. Där avvisar vi från Miljöpartiet de 108 miljoner kronor som regeringen avsatt till detta eftersom vi inte vill ge pengar till kärnkraftsutbyggnad.

Nu blir det lite kärnkraftsdebatt i denna försvarsdebatt, men i budgetpropositionen för 2026 vill regeringen få ett bemyndigande att göra ekonomiska åtaganden om hela 440 miljarder genom statliga lån och 400 miljarder genom ett fyrtioårigt prissäkringsavtal för ny kärnkraft. Detta föreslås trots att forskare och myndigheter har varnat för att regeringens omfattande stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion – både effekthöjningar och livsförlängning av befintlig elproduktion – och förnybar elproduktion.

Det statliga kärnkraftsstödet ökar därmed risken för elbrist i närtid och bromsar den så viktiga elektrifieringen. En studie från handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet visar att aktuella kärnkraftsprojekt i EU i snitt har blivit över tio år försenade. Vi har inte tid att vänta på ny el, utan vi måste ha ny el nu. Ingen av de SMR-leverantörer som statliga Vattenfall har en fortsatt dialog med har hittills byggt en enda reaktor.

Herr talman! Detta innebär att Miljöpartiet inom ramen för utgiftsområde 6 föreslår en sänkning av anslag 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten. Kring detta har vi lämnat ett särskilt yttrande, som finns i betänkandet.