Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Studiestödet är en grundpelare i svensk utbildningspolitik. Det har gjort det möjligt för generationer av svenskar att ta steget vidare i livet, utbilda sig, växa och ta ansvar och därigenom bidra till vårt lands sammanhållning, konkurrenskraft och framtidstro.

Herr talman! Den kristdemokratiskt ledda regeringen står fast vid att Sverige ska fortsätta att ha ett av världens mest generösa och rättssäkra studiestödssystem.

För oss kristdemokrater är detta inte bara en teknisk fråga om bidragsnivåer och regelverk. Det handlar om människosyn. Vi tror på människans inneboende värde och förmåga att utvecklas, att ta ansvar och att bidra till samhället. Då krävs ett studiestödssystem som både uppmuntrar och möjliggör denna växtkraft.

Generositet måste alltid förenas med ansvar. Det är en bärande kristdemokratisk princip. Men ett system kan bara vara långsiktigt generöst om det också är tydligt, hållbart och välfungerande. Detta är särskilt viktigt då Sverige är i ett läge där kompetensbristen ska hävas. Svensk industri, svenska välfärdsverksamheter, ja, hela vår ekonomi behöver människor som vågar ta steget att vidareutbilda sig och byta bana och få möjlighet att få jobb i de yrken där behoven är som störst.

Herr talman! Sedan 2024 gäller ett nytt och mer sammanhållet rekryterande mål för utgiftsområde 15. Det innebär att studiestödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det är också ett mål som harmonierar väl med kristdemokratisk politik: att värna jämlika möjligheter och att göra det med tydlighet och ansvar, inte genom oklara styrkedjor och oöverskådliga målkonflikter.

Ett mål, herr talman, måste vara tydligt om det ska vara styrande. Att ha parallella mål som överlappar varandra skapar oklara incitament och försämrar uppföljningen. Det nuvarande målet är mer ändamålsenligt. Det stärker styrningen, tydliggör indikatorerna och förbättrar riksdagens möjligheter att följa upp måluppfyllelsen.

Hur ser det då ut? Jo, resultatredovisningen för studiestödet visar att det fortsatt har en hög rekryterande effekt. Deltagandet i utbildning är högt, studiestödets köpkraft har ökat i förhållande till KPI och många söker omställningsstudiestödet, vilket visar att reformen fyller sin funktion. Det är ett uttryck för något som vi kristdemokrater ofta lyfter fram: Trygghet skapar handlingskraft. När människor väljer nya vägar i livet och vet att ekonomin håller vågar de också ta nästa steg.

Indikatorerna i målen ger i huvudsak en positiv bild: En majoritet av de studerande påbörjar sina studier med studiemedel, och fler använder omställningsstudiestödet. Långsiktiga tidsserier ger dessutom en bättre och mer robust analys.

Herr talman! Omställningsstudiestödet är en historisk reform och en viktig arbetsmarknadsreform. Det avspeglas i både högt söktryck och stor arbetsmarknadseffekt. I år är det cirka 12 400 personer som tar chansen att byta bana, vidareutbilda sig och stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Det påbörjade arbetet med en större översyn av studiemedelssystemet är välkommet just för att systemet ska vara flexibelt, följsamt och långsiktigt hållbart på en arbetsmarknad som förändras snabbt.

Herr talman! Ytterligare en viktig reform som vi nu lägger fram är rätten till studiestöd för personer som tvingats fly från Ukraina. Efter minst tolv månaders vistelse i Sverige ska de kunna få både studiehjälp och studiemedel.

För oss kristdemokrater är det självklart. Det är ett mänskligt och rimligt steg som förbättrar möjligheterna till självförsörjning, integration och långsiktig etablering för våra ukrainska vänner. Dessutom har många av dem som har kommit hit från Ukraina både hög utbildning och stark drivkraft.

Slutligen, herr talman: Utgifterna för utgiftsområde 15 beräknas uppgå till 35,8 miljarder kronor 2026. Målet för anslagsförslaget för året är väl avvägt och bygger på ansvar och helhetssyn.

Satsningen på fler utbildningsplatser inom bland annat yrkeshögskolan, yrkesvux och pilotverksamheten för nationell yrkesutbildning leder naturligtvis till ett ökat behov av studiemedel, och det avspeglas i budgeten. Detta bidrar direkt till att fler kan utbilda sig och ta sig in i viktiga branscher där kompetensen är avgörande för Sveriges välstånd. Men bakom siffrorna finns ett större syfte: ett Sverige där varje människa får möjlighet att växa, ta ansvar och bidra – inte fastna vare sig i utanförskap, i fel yrke eller i en situation där kompetensen inte kommer till sin rätt.

Med det, herr talman, yrkar jag återigen bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)