Herr talman! Studiemedlet är till för att möjliggöra för alla att studera. Oavsett bakgrund och familjeförhållanden, oavsett på vilket sätt man har vuxit upp och oavsett vilka förutsättningar man har haft för högre utbildning eller gymnasiestudier ska man ha möjlighet att studera. Syftet med studiemedlet är ekonomisk trygghet under den tid man studerar och att säkerställa att människor har möjlighet att bli sitt bästa jag.

Det finns utmaningar med studiemedelssystemet, och allt är inte perfekt. Vi har till exempel en för låg genomströmning inom den högre utbildningen. Ett exempel på det är att bara hälften av dem som går ingenjörsprogrammen blir klara på utsatt tid plus tre år. Samtidigt har vi utbildningar där den i dag normala utbildningstiden frestar på den övre gränsen för studiemedel.

Det är uppenbart att vi har ett studiemedelssystem som i vissa fall kan uppfattas som för generöst när det gäller att under lång tid harva på i utbildningar på grundläggande nivå. Samtidigt hindrar studiemedelssystemet i vissa fall människor från att läsa avancerade utbildningar och förkovra sig. Det är uppenbart att den utredning som nu ska se över studiemedelssystemet kommer att vara betydelsefull för att vi ska få ett mer ändamålsenligt studiemedelssystem.

Herr talman! Moderaterna har presenterat sina idéer för en sådan inriktning. Vi menar att studiemedelstiden behöver utökas från sex till sju år och att tiden på grundläggande nivå samtidigt behöver begränsas till fyra år. För att komma åt de sista tre åren behöver man alltså fördjupa sin utbildning, till exempel gå från kandidatnivå till masternivå.

Vi föreslår också att fribeloppet ska avskaffas på somrarna eftersom man ändå inte får studiemedel då och att det dessutom ska beräknas på månadsuppgifter för att undvika risken att människor får en skuldsättning på halsen därför att de har jobbat för mycket under terminerna.

Vidare föreslår vi att bostadsbidraget för unga görs om till ett bostadstillägg i studiemedelssystemet.

Herr talman! Vi hoppas att den inriktning vi har beslutat om kan bli en del av den översyn som nu görs och som är nödvändig. Det är därför vi har tagit fram flera av de här förslagen tillsammans med Sveriges förenade studentkårer och Saco studentråd och presenterat dem gemensamt.

Herr talman! Livslångt lärande är viktigt för Sverige. Vår ekonomi ställer om, och arbetsmarknaden förändras. Omställning måste vara möjligt och enkelt, och omställningsstudiestödet är en viktig del av den infrastrukturen på samma sätt som de satsningar som görs på exempelvis yrkeshögskolan och den akademiska högskolan.

Jobbyte måste vara möjligt genom hela yrkeslivet; vill vi att människor ska kunna arbeta längre är det också nödvändigt att inte förvänta sig att ett arbetsliv måste vara detsamma som ett yrkesliv. Givetvis kan ett arbetsliv i stället rymma flera yrkesliv. Det är viktigt att människor kan vidareutbilda sig och kompetensutvecklas på och mellan sina jobb.

Alla dessa saker är viktiga för att Sveriges ekonomi ska vara konkurrenskraftig och för att människor både ska ha möjlighet till egen utveckling och, framför allt, kunna komma till sin rätt i ekonomin. Här är studiemedelssystemet såklart helt avgörande.

Det finns några exempel på varför studiemedelssystemet är särskilt viktigt inte minst för det livslånga lärandet. Det kan handla om undersköterskan som känner att hon för att orka till pensionen behöver byta arbete – kanske ge sig på att bli redovisningsassistent eller börja arbeta med något annat som inte innebär samma fysiska belastning men fortfarande är ett mycket viktigt arbete. Det kan också handla om frisören som känner att drömmen som barn trots allt var att bli polis och att det nog ändå är dags att söka ett omställningsstudiestöd för att bli det.

Ett annat bra exempel på livslångt lärande är att Socialdemokraterna i det här förslaget har budgeterat sin satsning på studiemedel under rätt anslagspost. Det är en viktig utveckling inte minst för det arbete vi gör i den här kammaren. Det finns alltså många exempel på att man lär sig genom hela livet.

Studiestartsstödet är en del av den här debatten. IFAU har åberopats av oppositionen i argumentationen för att man ska behålla studiestartsstödet. Jag skulle vilja påminna om två kommunikationer från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

I myndighetens remissvar från 2016, när den socialdemokratiska regeringen införde studiestartsstödet, varnade man för att den tillgängliga kunskapen inte med entydighet pekade på att detta skulle få positiva effekter. Man sa att det skulle kunna hjälpa enskilda individer men att osäkerheten var så stor att det skulle komma att bli viktigt med en noggrann utvärdering.

Sedan gjordes en noggrann utvärdering. Man kunde konstatera att träffsäkerheten och därmed ändamålsenligheten när det gäller denna reform från den socialdemokratiska regeringen, herr talman, inte varit tillräckligt bra för att vi ska behålla studiestartsstödet.

Då presenterade vi den här avvecklingen, och återigen skrev Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ett remissvar. I det konstaterade man att förslaget om avveckling är väl avvägt, som man formulerade det, eftersom stödet inte har varit träffsäkert.

Herr talman! Vi menar, med stöd i den tillgängliga kunskapen, att det är en rimlig prioritering att inte behålla studiestartsstödet eftersom reformen inte har fungerat. Det finns ingen värdering i detta. Det finns statistik och forskning samt remissvar från den utvärderande myndigheten, som konstaterar att det är väl avvägt att göra på det här sättet eftersom reformen inte har fungerat.

Funktion, herr talman, är någonting som vi i vårt samarbete menar har ett högt värde. Det hade varit bra att komma överens om detta, apropå breda överenskommelser.

Vi gör väsentliga satsningar på studiemedel. Det är viktigt för att människor ska kunna ställa om genom hela sitt yrkesliv, för att man ska ha möjlighet att bli sitt bästa jag och för att man ska ha ekonomisk trygghet både som ung och som äldre studerande. Det finns många skäl till att se över studiemedelssystemet för att det ska kunna bli en ännu viktigare del i att få ett välfungerande samhälle och en effektiv utbildning. Människor ska ha trygghet men samtidigt ha drivkrafter för genomströmning och för förkovran i avancerade utbildningar.

Mot bakgrund av detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)