Fru talman! Vi har nu att debattera utgiftsområde 15 – ett av de två områden vi har på utbildningsområdet i statsbudgeten. Det här är en central komponent i den största skolbudgeten i modern tid, både i löpande och i fasta priser.

Fru talman! Vi ger ett tillskott på 4,3 miljarder kronor nästa år och totalt 14 miljarder kronor de kommande tre åren. Med Liberalerna i spetsen genomför nu regeringen de största skolreformerna på tre decennier. Vi rustar svensk skola stark igen och för tillbaka utbildningspolitiken till det den alltid borde ha varit, med fokus på kunskap, bildning och ordning och reda.

Sverige är och måste fortsätta vara en kunskapsnation. Det är inte bara en identitet, utan det är ett strategiskt fundament för vårt framtida välstånd. I en tid av global konkurrens, av teknologiska språng men också av auktoritära vindar är det genom utbildning vi står starka.

Men utvecklingen i skolan de senaste åren, fru talman, visar att vi har ett berg att bestiga. Pisaresultaten 2022 blottlade en allvarlig läskris bland våra elever. Universitet larmar om att studenter har svårt att ta till sig längre texter. Dessutom består skillnaderna mellan olika grupper. Föräldrars utbildningsnivå och hemförhållanden fortsätter att påverka barns chanser i livet.

Det är här en liberal grundsats blir avgörande, menar jag. Ens framtid ska inte avgöras av hur många hyllmeter böcker man har i sitt barndomshem utan av den egna förmågan och den egna viljan.

Studiestödet spelar en nyckelroll i detta. Det är en frihetlig institution i ordets sanna bemärkelse. Det är ett system som öppnar dörrar för alla att utbilda sig, oavsett bakgrund, kön, ort eller ålder. Studiestödet är en bärande del av vårt utbildningssystem, och det är en grundförutsättning för att Sverige ska ha ett högt deltagande i utbildning.

Dagens system fungerar väl, skulle jag säga. Det är därför min och Liberalernas uppfattning att huvuddragen i studiestödssystemet ska ligga fast. Det ska vara rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund. Det ska vara långsiktigt hållbart, överblickbart och bygga på principen att studielån ska betalas tillbaka. Samtidigt ska det vara flexibelt nog att kunna möta förändringar i utbildning och arbetsmarknad.

Regeringen och riksdagen har därför förtydligat målen för utgiftsområdet. De tidigare målen om rekrytering och utjämning har nu slagits samman till ett tydligare och mer träffsäkert mål: att studiestödet ska vara rekryterande för alla och ha goda samhällsekonomiska effekter. Det gör också resultatredovisningen mer transparent och skarpare i sin uppföljning.

Ett väl fungerande studiestödssystem, fru talman, är också en demokratifråga. I ett samhälle som allt oftare utsätts för desinformation och påverkanskampanjer är en välutbildad befolkning helt avgörande för motståndskraften. Utbildning skapar självständiga och kritiskt tänkande medborgare. Det är en hygienfaktor för en liberal demokrati. Det är därför som Liberalerna i regeringen genomför reformer som återför skolan till kunskapens kärna.

Vi reglerar lärares undervisningstid. Vi renoverar friskolesystemet. Vi gör skolan mobilfri. Vi stärker elevhälsan. Vi satsar stort på nya läroplaner, på läroböcker och på mycket, mycket annat.

Dessa reformer hänger ihop med studiestödet. Kvaliteten i grund- och gymnasieskolan avgör nämligen hur förberedd en elev är för framtida studier och hur effektivt studiestödssystemet också fungerar.

En viktig del av studiestödssystemet är omställningsstudiestödet. Det, fru talman, är ett exempel på det jag tidigare beskrev i mitt anförande – att vi också måste vara flexibla i fråga om att möta de nya utmaningar som kommer på arbetsmarknaden och så vidare.

Omställningsstudiestödet fortsätter att byggas ut. Det är anslaget 1:3 i utgiftsområde 15 i statsbudgeten eller i budgetpropositionen. Det uppgår för nästa år till 7,3 miljarder kronor, vilket speglar det stora intresse som har funnits för reformen sedan den sattes igång den 1 januari 2023.

Under förra året, fru talman, beviljades mer än dubbelt så många som året innan. Det stora söktrycket innebar initialt minst sagt en del administrativa utmaningar för CSN, särskilt vad gäller handläggningstider. Genom ökade resurser och genom regelförenklingar har nu handläggningstiderna kortats avsevärt, vilket gör att fler kan ta del av möjligheten att ställa om och stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Det är också glädjande, fru talman, att regeringen nu föreslår att personer som har flytt från Ukraina och som har stannat i Sverige på basis av massflyktsdirektivet ska få rätt att ta del av studiestöd efter ett års vistelse i Sverige. Det är en klok och human reform som ökar möjligheterna till utbildning, integration och självförsörjning.

Fru talman! Sverige ska vara en kunskapsnation, inte bara till namnet utan också till sin faktiska politik. Med denna historiskt stora skolbudget – med en reformagenda som återför skolan till grunderna och med ett studiestödssystem som står starkt – bygger vi en utbildningskedja som håller ihop från förskola till högre utbildning.

Genom dessa beslut lägger vi grunden för ett starkare, friare och mer bildat Sverige och för en värdegemenskap där fler bildar sig, beter sig och bryr sig.

(Applåder)