<anforande>
<dok_hangar_id>5275283</dok_hangar_id>
<dok_id>HD0948</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2025/26:48 Tisdagen den 9 december</dok_titel>
<dok_rm>2025/26</dok_rm>
<dok_nummer>48</dok_nummer>
<dok_datum>2025-12-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>8206522d-5e19-f111-880e-6805cad9744d</anforande_id>
<anforande_nummer>91</anforande_nummer>
<talare>Camilla Rinaldo Miller (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Tack för anförandet, Åsa Eriksson från Socialdemokraterna!&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag är väldigt tacksam att ledamoten väldigt tydligt underströk att sjukersättningen är en försäkring. Eftersom det är en försäkring skulle man ju kunna se karensavdraget som den anställdes lilla självrisk i denna försäkring, medan sjuklöneansvaret kan sägas vara arbetsgivarens självrisk.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Min första fråga till ledamoten är om man då inte kan tycka att det är en ganska självklar följd av en försäkring att det finns en självrisk.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Min andra fråga, som även ledamoten var jättetydligt inne på, handlar om det här som en rättvisefråga. Om en anställd spelar fotboll i ett korplag och råkar bryta foten får arbetsgivaren ta sjuklöneansvaret i två veckor. Är det rättvist att en arbetsgivare får betala sjuklön i två veckor för en skada som inte är arbetsplatsrelaterad?&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0302393368216</intressent_id>
<rel_dok_id>HD01SfU1</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2026-03-06 14:13:17</systemdatum>
<systemnyckel>668659</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_HD0948/#anf91</protokoll_url_www>
</anforande>
