Fru ålderspresident! Jag vill nog påstå att Tidösamarbetet inte har gett sig på civilsamhället. Man försöker se till att civilsamhället följer de demokratiska spelregler som vi har, och därför har förändringar gjorts i civilsamhället. Vem som får bidrag har också förändrats. Man har gjort några saker som man kanske inte hade velat göra men har blivit tvingad att göra; det håller jag med om. Jag tycker ändå att civilsamhället har omformats på ett sätt som gör att det kan överleva över tid, vilket jag tycker är bra. Civilsamhället behövs – det är ingenting som ska försvinna på något sätt.

Jag blev intresserad av ledamotens tankar på att förbjuda telefonförsäljning helt och hållet. Jag tror att det finns en del branscher som lever på just telefonförsäljning. Vi kan önska att vissa branscher inte skulle ägna sig åt telefonförsäljning, men om man förbjöd det helt och hållet skulle ganska många arbetstillfällen försvinna. Jag ser hellre en begränsning på något sätt så att inte alla drabbas.

Det är ganska drastiskt att säga att man ska förbjuda all telefonförsäljning. En del telefonförsäljning vill folk kanske ha, till exempel försäljning av telefonabonnemang, vilket många nog kan känna att de behöver på telefonen.

Jag tror att detta är en väg att gå. Många är oroliga för att telefonförsäljning gör att man blir lurad till att köpa någonting, men ett rent förbud kanske är väl mycket. Ledamoten får gärna utveckla det lite.

Jag tycker att Miljöpartiet och Socialdemokraterna ska ha heder för att dessa partier är de enda som har lagt pengar till Sveriges Konsumenter i sin budget. Övriga har inte lagt pengar till detta. Som jag har sagt i tidigare anföranden tycker jag att Socialdemokraterna och Miljöpartiet i alla fall ska ha en eloge för att de har lagt pengar till detta.