Herr talman! En regering har ju inte bara ett enda redskap att använda, alltså propositioner till riksdagen, utan man har även andra vägar att gå. Man kan också ge en del direktiv som myndigheterna får arbeta med, och så har regeringen arbetat ganska mycket. Boverket har fått en hel del uppdrag, och det har även länsstyrelserna fått.

Ett av de tydligaste uppdragen som inte bara den här regeringen utan även den förra regeringen har gett handlar om modernare byggregler, där man går ifrån att exakt tala om hur det ska se ut för att i stället tala om funktion. Det tror jag kommer att göra att det går att bygga innovativt och i förlängningen mycket billigare.

Genom att förändra PBL har vi försökt få ledtiderna att bli kortare, det vill säga om vi kan ta bort en hel del av bygglovshanteringen på kommunen kan de använda tiden till det som de ska göra, det vill säga större planer som blir fler bostäder. Därmed kan man också få ned kostnaderna för den enskilde att bygga.

Att staten säljer ut en del av sin mark är också exempel på sådant man gör. Det behöver inte gå igenom riksdagen. Man gör det för att få fram mer mark, eftersom det är mer mark som behövs för att kunna bygga. Vi vet att många kommuner sitter på mark som de gärna vill hålla kvar eftersom marknadspriset hela tiden ökar och de vill ha sista kronan. Det tycker vi är fel, men det är kommunerna själva som kan bestämma det.

Jag tycker att det är orättvist att säga att ingenting har hänt, för jag tror att det har hänt ganska mycket. Däremot har vi aldrig haft fokus på att det enskilda året ska vara det viktigaste, utan det är långsiktigheten som är det viktigaste.

När vi går in i nästa lågkonjunktur måste Sverige stå bättre rustat så att vi kan bygga på ett effektivare sätt och kanske inte gå ned så i byggtakten som vi har gjort den här gången. Det är det som har varit det viktiga för oss, inte att vi ska vinna det enskilda året.