Herr talman! För att få en inramning: I den budget som riksdagen har antagit för 2026 är vårt utgiftsområde inte en egen ö, utan det samspelar med övriga. Och historien spelar roll.

Genom en återhållsam finanspolitik har regeringen bekämpat inflationen, som låg på över 10 procent när vi tog över. Den är nu nere på närmare 2 procent, som är ett läge vi önskar oss – även lite lägre.

År 2026 kommer en vanlig tvåbarnsfamilj i villa med en polis och en sjuksköterska att ha 1 800 kronor mer i plånboken per månad jämfört med 2025. Sänkningen av priset på drivmedel motsvarande 500 kronor per tank för diesel har vi hört om tidigare i debatten.

Vi lägger i denna budget ytterligare 200 miljarder för att göra en historisk satsning på infrastrukturen, som varit eftersatt väldigt länge. Sammanlagt satsar vi 1 200 miljarder på det. Vi gör också en historiskt stor satsning på teknikforskning.

Regeringen har i budgeten aviserat ett förslag om att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19 och 23 år. Delar av den stora bidragsreformen genomförs under 2026, med aktivitetskrav för försörjningsstöd och jobbpremie. Genom bidragsreformen stärks både incitamenten och möjligheterna för människor att komma i arbete och lämna försörjningsstödet. Vi satsar också på utbyggnad av utbildningar som leder till jobb, till exempel arbetsmarknadsutbildningar och utbildningar på yrkeshögskolor och yrkesvux.

Detta kommer givetvis att få effekt. Bnp kommer enligt de siffror som finns att öka med ungefär 3 procent under 2026.

Detta är det faktiska läget i budgeten som helhet.

Låt mig nu gå in på bostadsfrågan. Det är 61–62 procent som äger sin bostad – 39 procent småhus, 21–23 procent bostadsrätter. Hur rimmar det då med hur människor faktiskt vill bo? Sju av tio vill äga sin bostad. Främst är det för trygghetens skull. Det känns stabilt, och man har möjlighet att anpassa sitt boende utifrån sina egna behov.

Den största utmaningen finns givetvis i storstäderna, som Stockholm och Göteborg. Där är utbudet av eget ägt boende mindre än efterfrågan. En stor majoritet av de bostäder som kommunerna i och runt storstäderna bygger är hyresrätter. Enligt Boverkets analyser och SCB:s statistik för 2024 byggs ungefär 70–75 procent av alla nya bostäder i storstadslänen: Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Hyresrätterna utgör där mellan 50 och 65 procent.

Sju av tio vill äga sin bostad, men sex av tio bostäder som vi bygger är hyresrätter. Vi bygger alltså något som människor inte vill bo i. Under 2025 kommer bara 5 700 småhus att ha byggts. Alla förstår det: Om vi ska bygga utifrån var människor vill bo måste vi anstränga oss mer för att bygga fler småhus.

Den 1 december trädde ett nytt regelverk för bygglov i kraft. Förändringarna innebär att fler åtgärder kan utföras utan krav på bygglov. Syftet är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägarens möjligheter att bestämma över den egna fastigheten och hur den ska utvecklas. Jag menar att det är den största förändringen av PBL på 15 år. Det var en kristdemokratisk minister som gjorde det senast.

Regeringen har gjort allvar av den linje man hade från början att förenkla regler och att skapa möjligheter för den enskilde fastighetsägaren att kunna utveckla sin fastighet på ett enklare och smidigare sätt. Det har under mandatperioden varit ett prioriterat område för regeringen att åtgärda de strukturella hinder som präglar bostadsmarknaden, så att svensk bygg- och bostadsmarknad står bättre rustad när konjunkturen väl vänder uppåt igen.

Det har under mandatperioden tagits flera steg för att låta trädgårdsstaden växa fram på fler ställen. Det har skett både genom att tillsätta en egnahemskommissionär i form av Stefan Attefall och genom nya uppgifter till länsstyrelserna om att inte bara efterfråga vad som byggs i de olika kommunerna utan även varför det inte byggs utifrån vad människor efterfrågar, det vill säga egna hem.

Trädgårdsstaden är inte bara en typ av boende utan en blandad bebyggelse som skapar möjligheter till trygghet och lugnare miljö. Regeringen har även sett över vilken mark staten äger som man kan avyttra till kommunerna för att bygga fler småhus.

En av myndigheterna som människor har haft synpunkter på är Lantmäteriet. Vi har diskuterat det ganska många gånger här. Man tycker att det tar för lång tid och är för dyrt att få tillstånd. Regeringen har tillsatt en utredning om lantmäteriets organisation. Utredningen tillsattes av regeringen i syfte att förbättra förutsättningarna för både den statliga myndigheten Lantmäteriet och de kommunala lantmäterimyndigheterna att bedriva en effektiv, enhetlig och rättssäker fastighetsbildning.

Det vi har sett sedan utredningen tillsattes är att handläggningstiderna har minskat, vilket är bra. Men fler åtgärder behövs med all säkerhet för att den enskilde medborgaren ska känna att förändringarna är tillräckliga.

Regeringen har initierat och genomfört en förändring så att man nu kan använda koordinatbestämda fastighetsgränser. Koordinatbestämda fastighetsgränser har flera fördelar. Bland annat kan det innebära en minskad arbetsinsats för markeringsarbeten och därmed lägre förrättningskostnader för den enskilde.

Detta är ett viktigt steg för att korta lantmäterimyndigheternas ledtider. Det finns även utrymme för betydande effektivisering av samhällsbyggnadsprocessen när systemet blir digitalt. Det möjliggör nya arbetsmetoder, vilket i sin tur kan effektivisera kommunernas och Lantmäteriets arbete och korta ledtiderna.

I budgeten har regeringen även, precis som vi hörde tidigare, aviserat ökat bolånetak och minskat amorteringskrav. Det kommer att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden och underlätta för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Det är välkommet för väldigt många människor och kommer med all säkerhet att öka efterfrågan på småhus.

Studentbostäder är också någonting som man arbetat med. Nu kan man bygga effektivare och billigare för den enskilde hyresgästen. Det beror på att en rad förändringar har gjorts som syftar till att använda varje kvadratmeter på bästa sätt. Alla studentbostäder behöver inte vara tillgänglighetsanpassade, utan 20 procent måste vara det. Det medför att man på samma ytor kan få ut fler lägenheter och därmed få en lägre kostnad för den enskilde. Trots det kan man tillgodose tillgänglighetsanpassningen för den som behöver det.

Som vi hörde förut har regeringen använt en del indikatorer för att bedöma resultatet av föregående års insatser, precis som Joakim Järrebring från Socialdemokraterna sa. Sammantaget bedömer regeringen att de vidtagna åtgärderna har bidragit till målen men att målen inte är uppnådda.

Regeringen bedömer att vi måste fortsätta med den inriktning vi har. Det är bristande tillgång på byggbar mark och långa handläggningstider inom planering och byggande. Många hushåll får inte sina bostadsbehov tillgodosedda. Det beror på bristande konkurrens och bristande långsiktighet vad gäller hållbart byggande samt på att otryggheten utomhus är alltför hög.

Därför måste regeringens arbete fortsätta att inrikta sig på att öka tillgången på byggbar mark och förenkla för att få ned ledtiderna från idé till färdigt hus. Men man behöver även se till den samlade kostnaden för att bygga bostäder, där de statliga och kommunala avgifterna är en stor del som tyvärr är skenande.

Det är även svårt att tränga igenom vad själva kostnaderna består av i de kommunala avgifterna, och de skiljer sig väldigt mycket mellan kommuner. Det är ett arbete som regeringen måste göra framgent för att kunna få det billigare och bättre.

En annan del vi ska diskutera i dag är konsumentpolitik. Jag går över till att tala om det. Bedrägerier över telefon, sms och andra elektroniska kommunikationstjänster är ett utbrett problem. Under 2023 polisanmäldes ungefär 29 000 telefonbedrägerier, och den sammanlagda bruttovinsten uppskattades till över 700 miljoner kronor.

Det är hemskt att säga bruttovinst, eftersom det är människor som har blivit drabbade. Bland privatpersoner slår bedrägerierna hårt mot framför allt äldre personer, och kostnaderna för näringslivet till följd av alla typer av bedrägerier beräknades till 4,5 miljarder kronor under 2023.

Nya förslag har lagts fram av regeringen för att förhindra telefonbedrägerier. Det kan bland annat ske genom att operatörer som tillhandahåller telefoni och sms ska vara skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier eller för att vilseleda en större grupp mottagare.

Livsmedelspriserna slår mot hela befolkningen, men de slår hårdast mot barnfamiljer. De fortsatt höga matpriserna är särskilt kännbara för hushåll med lägre inkomster som lägger en större andel av sin inkomst på mat. I budgetpropositionen för 2026 aviserade regeringen förslaget om tillfälligt sänkt moms på livsmedel, som en av flera åtgärder när det gäller de svenska matpriserna. Med det förslaget blir matkassen för en barnfamilj 6 500 kronor billigare per år.

Men regeringen nöjer sig inte med att minska momsen på livsmedel utan har fokus på att det även får genomslag för konsumenten. Regeringen har givit Konsumentverket i uppdrag att tillsammans med Konjunkturinstitutet följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling samt att analysera om den tillfälliga sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel från och med den 1 april 2026 får fullt genomslag på livsmedelspriserna. Konsumentskyddet behöver vara starkt. Även när vi gör momssänkningar måste det komma konsumenten till del direkt.

Vi arbetar också med konsumentskyddet vid onlineförsäljning. Regeringen har tidigare stärkt konsumentskyddet online genom en rad förslag, bland annat genom tydligare information och underlättande av att kunna ångra ett köp. Dessutom ska webbsidor och appar införa en ångerknapp som gör att det blir enklare att ångra ett ingånget avtal. Det ska vara lätt att göra rätt, var det någon som sa. Det är ungefär den devisen som gäller också här.

Regeringen har föreslagit ändringar i resegarantilagen som syftar till att stärka konsumentskyddet och minska kostnader och administration för resebranschens aktörer. Resegarantisystemet förändras på så sätt att en kollektiv fond inrättas, och de individuella garantierna som varje reseaktör ordnar minskar i storlek. Detta är en efterfrågad förändring som på sikt kommer att stärka både konsumenten och företagen, även om det blir lite dyrare för företagen från början.

Regeringen har satt särskilt fokus på barn och unga, och det visar sig tydligt i arbetet med att fokusera på ungas påverkan vid marknadsföring genom influerare. Nästan alla barn och unga i Sverige använder och tillbringar mycket tid på sociala medieplattformar. Där nås de av reklam och köpuppmaningar som är mer eller mindre tydliga för barnen, inte minst i form av influencer marketing. Att plattformar fyller viktiga sociala funktioner gör att de kommersiella budskapen blir extra kraftfulla. Det har också en direkt påverkan på barns och ungas förmåga att förhålla sig kritiskt och värja sig mot budskapen.

Influerare som gör reklam behöver granskas ytterligare och tydligare, inte minst mot bakgrund av att barn och unga ofta är mottagare. Det kan vara svårt att förstå att det handlar om just reklam när budskapet kommer från någon som man ser upp till, särskilt för yngre personer. Algoritmer, filterbubblor och mängden innehåll på sociala medier kan samtidigt göra det ännu svårare att se igenom oseriös marknadsföring, jämfört med exempelvis reklampauser på TV där det är ganska tydligt att det är reklam.

Konsumentpolitik handlar om att hitta ett samspel mellan konsument och säljare på ett tydligt sätt som är bra för båda parter. Men framför allt handlar det om att begränsa bedrägerier som sker både genom att man luras med reklam eller i telefon och genom att sälja en vara som är farlig.

Vi har en del kvar att utveckla tillsammans, men jag tror att regeringen har jobbat på för att vi som nation ska komma i kapp de nya sätten att sälja och göra reklam för produkter.