Herr talman! Jag tackar Amanda Palmstierna för frågan.

Uppenbarligen uttryckte jag mig otydligt. Jag sa att vi lägger extremt stort fokus på regelverket, på att ta fram ett väl fungerande regelverk som ger rätt incitament. Det handlar också om att se över vilka regelhinder som finns. Vilka regelhinder måste vi ändra för att möjliggöra den typen av investeringar?

Låt oss gå vidare till frågan om återbruk. Det viktigaste återbruket är att inte riva ned hus och bygga nya. Det spelar ingen roll hur många gånger vi återbrukar tegelstenarna om huset hade kunnat stå kvar. I min hemstad Göteborg finns många exempel på hus som byggdes som bostäder, som kontoriserades på 80-talet och som fastighetsägarna nu säger ska återställas till bostäder. Men det finns hinder i detaljplanerna som gör det svårt, och finns det inte hinder i detaljplanen blir det nybyggnadsstandard – och då kan de ändå inte återställas till bostäder.

Det är där som jag tycker att vi lagstiftare ska lägga vårt fokus: på att möjliggöra.

Ledamoten Palmstierna sa: Först gör man en investering, och sedan gör man en besparing. Så är det ju med all företagsekonomi. Man gör en investering, och sedan kommer besparingen eller avkastningen.

Det förbättrar såklart alltid en kalkyl att få ett investeringsstöd. Men vår poäng, och det som driver mig som moderat, är att vi ska vara försiktiga med skattebetalarnas pengar. Här finns en massa investeringar som faktiskt lönar sig också utan investeringsstöd. Då tycker jag att det är viktigt att vi lägger pengarna på saker som faktiskt blir av.

Det finns dock en jättestor potential i att göra energieffektiviseringar som också är bra investeringar. Det visar till exempel Örebrobostäder. Och det ska vi i den här kammaren uppmuntra.