Fru ålderspresident! Sverige förtjänar bättre. Jag har tjatat om detta ett par gånger nu: I oktober presenterade Rädda Barnen årets barnfattigdomsrapport. I den konstaterades att barnfattigdomen i Sverige ökar och att 13 procent – ett av åtta barn i Sverige – lever i fattigdom. Det motsvarar ungefär tre elever i en normalstor svensk skolklass. Så många är det som växer upp i fattigdom och ekonomisk utsatthet. Fattigdomen är störst bland barn till ensamstående mammor och bland barn till utrikes födda föräldrar.

Även Sveriges Stadsmissioner presenterade en rapport i oktober, Fattigdomsrapporten 2025, som uppskattade antalet fattiga i Sverige till 700 000 människor. De har för övrigt ett mer återhållsamt fattigdomsmått än vad Rädda Barnen har. Det går alltså att anta att fattigdomen och den ekonomiska utsattheten i den breda befolkningen är mer utbredd än så.

Vi har hört larmrapporter varje år under den här mandatperioden. Dessa rop har blivit högre och högre för varje år som gått. Andelen föräldrar som behöver låna pengar för att betala mat, el och hyra har ökat. Antalet vräkningar som berör barn har ökat. Andelen familjer som inte har råd med näringsrik mat och att äta sig mätta varje dag har ökat.

Statsminister Ulf Kristersson svarade mig i förra veckans frågestund att ”det i en lågkonjunktur alltid kommer att bli tuffare. I en högkonjunktur blir det lättare. Så har det alltid varit”. Jo tack, så är det ju. Men det är faktiskt en regerings och en politikers ansvar att underlätta för hushållen i kriser och att göra så att lågkonjunkturen drabbar samhällets mest utsatta så lite som möjligt. Det går då inte att komma ifrån att regeringen och Sverigedemokraterna har svikit Sveriges barnfamiljer. Regeringen har inte en enda gång den här mandatperioden, trots skenande kostnadsökningar, höjt barnbidraget och underhållsstödet. Barnbidraget har urholkats så mycket att det nu är värt mindre än det har varit på 50 år.

Fru ålderspresident! Jag skulle vilja ställa en snabb mattefråga till dig och till åhörarna här i salen och där hemma. Vad blir 1 000 kronor minus 2 100 kronor? Om du får det till minus 1 100 kronor har du räknat rätt. Om du får det till ”en historisk höjning av bostadsbidraget” är du antagligen företrädare för regeringen och Sverigedemokraterna.

I budgeten för i år sänkte Tidöpartierna bostadsbidraget med 2 100 kronor i månaden när de tog bort det så kallade tilläggsbidraget. I budgeten för nästa år, som vi debatterar nu, höjer de bostadskostnadsgränsen i bostadsbidraget, vilket kommer att höja bidraget med upp till 1 000 kronor i månaden för en stor del av mottagarna. Det är en välkommen förändring som vi har efterfrågat i flera års tid. Men 1 000 kronors höjning efter 2 100 kronors sänkning är fortfarande minus 1 100 kronor i månaden för de allra mest utsatta barnfamiljerna. Att påstå att det är en historisk höjning av bostadsbidraget kallar jag äkta regeringsmatte. Jag kallar det bluff.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna säger att den budget de presenterar gynnar ensamstående föräldrar med låga inkomster allra mest. De pekar på SCB:s budgetanalys och säger att en ensamstående förälder med låg inkomst får 1 250 kronor mer i månaden i disponibel inkomst nästa år jämfört med i år i och med bostadsbidraget och den sänkta skatten.

Det är tekniskt korrekt. Men det är också att siffertrixa något otroligt. Det går inte att komma ifrån att 1 250 kronor i månaden, det vill säga den totala vinsten för de ensamstående barnfamiljerna i den här budgeten, är mindre än enbart de 2 100 kronor som regeringen sänkte bostadsbidraget med i sin förra budget. En ensamstående förälder med låg inkomst får alltså fortfarande mindre i plånboken nästa år än vad hen fick förra året, ett år som redan då var väldigt tufft för många barnfamiljer. Att säga att regeringens politik gynnar låginkomsttagare är verkligen äkta regeringsmatte.

Då har vi inte ens pratat om konsekvenserna av den fattigdomsreform som regeringen och SD vill genomföra nästa år. En enig kör av remissinstanser i form av finanspolitiska experter, forskare, myndigheter och civilsamhällesorganisationer varnar för att Tidöpartiernas reformer av trygghetssystemen riskerar att öka barnfattigdomen, utanförskapet, kriminaliteten och den psykiska ohälsan bland de unga om de genomförs. Det är raka motsatsen till det ansvar som vi politiker ska ta. Miljöpartiet säger nej till Tidöpartiernas fattigdomsreform. Sverige förtjänar bättre, fru ålderspresident.

Miljöpartiet föreslår att barnbidraget höjs med 350 kronor per barn, till 1 600 kronor i månaden. Det skulle ta värdet av barnbidraget upp till samma nivå som 2018, då Miljöpartiet var med och höjde barnbidraget senast. Vi föreslår också att barnbidraget värdesäkras mot inflationen så att det automatiskt höjs när priserna går upp och inte urholkas igen. Vår höjning av barnbidraget kostar mindre än hälften så mycket som regeringens jobbskatteavdrag men ger mer pengar i plånboken för både ensamstående låginkomsttagare och samboende medelinkomsttagare.

Bostadsbidraget har urholkats sedan det infördes 1997 – det har vi alla här konstaterat – eftersom varken inkomstgränser eller bostadskostnadstak har följt samhällsutvecklingen. Resultatet är att allt färre hushåll omfattas, inte för att behovet minskat utan för att reglerna är föråldrade. I dag får man fullt bidrag endast upp till inkomster kring 12 000 kronor i månaden, och kostnadstaken ligger långt under faktiska hyror, särskilt i storstäderna. Detta drabbar barn i ekonomiskt utsatta familjer, med trångboddhet, sämre studiero och ökad ohälsa som följd.

Vi vill därför se en ordentlig reform av bostadsbidraget, med höjda och indexerade maxbelopp, inkomstgränser och bostadskostnadstak till nivåer som speglar dagens inkomster och hyror – så att fler låginkomsttagare får rätt till bostadsbidrag och så att bidraget täcker en större del av hyran.

Här och nu föreslår vi att tilläggsbidraget i bostadsbidraget på 20 procent återinförs för barnfamiljer. Det skulle innebära att en barnfamilj med låg inkomst med den föreslagna höjningen av bostadskostnadstaket skulle få upp till 2 250 kronor mer i månaden i bostadsbidrag.

Dessa satsningar på barnbidraget och bostadsbidraget innebär att en ensamstående tvåbarnsmamma med låg inkomst med Miljöpartiets budget skulle kunna få nästan 3 000 kronor mer i plånboken varje månad nästa år jämfört med i år. Det är mer än dubbelt så mycket jämfört med vad hon får med regeringens och Sverigedemokraternas politik.

Herr talman! Sverige förtjänar bättre än den regering vi har i dag. Sverige förtjänar en regering som arbetar aktivt och engagerat för att bryta barnfattigdomen. Sverige förtjänar en regering som prioriterar barnfamiljer före bankdirektörer och låginkomsttagare framför låga skatter. Sverige förtjänar ett äkta välfärdssamhälle, där alla barn växer upp i trygghet.

Därför satsar Miljöpartiet på hushållen, barnfamiljerna och låginkomsttagarna. Vår åsikt är klar och tydlig: Inget barn ska växa upp i fattigdom eller utanförskap. Med vår politik kan detta också bli möjligt.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 december.)