Fru ålderspresident! I mina anföranden i kammaren brukar jag fokusera på Centerpartiets förslag i budgetar och olika motioner. Jag tänker försöka hålla mig till det även i kväll, så att vi håller traditionen levande.

De ekonomiska trygghetssystemen och familjers ekonomi handlar mycket om att man ska kunna kombinera arbete och familj. Vi vill utjämna skillnader mellan hushåll med och utan barn och även motverka barnfattigdom. Det är mål som jag och Centerpartiet tycker är viktiga. De behöver vara kvar. Sedan kan man ibland fundera på om man behöver skruva på trygghetssystemen för att de ska bli mer träffsäkra.

När det gäller föräldraförsäkringen tycker vi som parti att det är viktigt att den består av tre olika delar, där en del av dagarna knyts till den ena föräldern och en del till den andra. Sedan ska det finnas valbara dagar som föräldrarna kan dela med sig av till varandra eller till en annan för barnen viktig vuxen. Det är en viktig förändring som har skett det senaste året och som vi var helt överens med regeringen om att genomföra.

Det är viktigt att föräldraförsäkringen utgår från familjer och familjers behov och möjligheter. Det är därför vi behöver ha kvar valfriheten i föräldraförsäkringen. Men vi kan fundera på om vi ska ändra någonting för att få en mer jämställd arbetsmarknad. Många pratar om föräldraförsäkringen som ett problem när det gäller jämställdhetsfrågorna. Det är klart att utformningen av föräldraförsäkringen påverkar människors val. För mig är det viktigt att hitta incitament för kvinnor att snabbare gå tillbaka till arbetsmarknaden.

Fru ålderspresident! Det är inte enbart antalet dagar i föräldrapenningen vi behöver se över utan helheten. Vi behöver se över hur den sjukpenninggrundande inkomsten hanteras. Ska den vara knuten till hur lång ledigheten har varit eller barnets ålder? Är dubbeldagarna tillräckliga, eller ska vi göra dem ännu fler? Är lägstanivådagarna bra, eller ska vi inkludera dem?

Det finns en stor del som jag tror att vi verkligen måste våga börja prata om, och det är rätten till barnledighet. Nu har man rätt till väldigt lång ledighet, vilket gör att man kan vara borta från arbetsmarknaden väldigt länge. Det skulle jag också önska att vi började våga prata om och titta på.

Vi går över till att fundera lite över barnbidraget. Det är viktigt för Centerpartiet att det är lika stort för alla barn oavsett föräldrarnas inkomst. Samtidigt kan vi inte komma ifrån att ensamhushåll har det väldigt svårt. Ekonomin i Sverige bygger ofta på att det finns två inkomster i ett hushåll. Exakt hur vi skulle kunna skruva på det har jag inget svar på, men Centerpartiet vill ändå titta på om det går att hitta ett annat sätt att hantera frågan och ändå utgå från att det är samma bidrag för alla barn.

Vi har också bostadsbidraget att kika lite på. Även det kan man jobba med för att nå de familjer som har sämst ekonomi så att de har råd med sin bostad. Här har regeringen gått fram med att förändra beloppet som gäller för att man ska kunna få bostadsbidrag. Vi har valt en annan väg, för vi vill nå alla familjer med bostadsbidrag. Vi har jobbat med avräkning av bostadsbidraget i förhållande till hur låg eller hög inkomst man har. Då når vi alla familjer, och det funkar i hela landet. Om man bara pratar om hyran kan det ju vara så att man bara når de familjer som bor i större städer, där bostadskostnaderna oftast är högre än för dem som bor på landsbygden.

Vi behöver se över konstruktioner och nivåer och om vi verkligen når de mål vi eftersträvar i den ekonomiska familjepolitiken. Jag upplever att vi är ganska överens om målen. Men kan vi skruva någonstans i de här frågorna?

Det viktigaste för Centerpartiet är att vi, om eller när vi skruvar på socialförsäkringssystemen, har siktet inställt på träffsäkerheten men att det inte får påverka incitamenten att ha ett arbete. Det är den balansgången jag önskar att vi gemensamt i framtiden skulle kunna våga titta på.