Fru ålderspresident! Jag vill tacka för anförandet.

Under den här regeringen och Sverigedemokraterna har allt fler människor i Sverige fått vända sig till välgörenhet för att klara sin vardag. Fattigdomen breder ut sig och växer. Människor får välja mellan att kunna sätta mat på bordet till sina barn eller betala hyran.

Det var väldigt stora och inspirerande ord från ledamoten, från partiet som bland annat stoppade ett höjt barnbidrag.

Min fråga handlar om den situation vi är i och hur vi ska kunna vända den här utvecklingen. Över en halv miljon är arbetslösa, och ledamoten pratar alltså om att det ska löna sig att arbeta. Sedan regeringen tillträdde har vi fått 100 000 fler arbetslösa. Jag känner helt ärligt inte till en enda arbetsmarknadsåtgärd som den här regeringen gör, förutom att de byter arbetsmarknadsminister en gång om året. Det finns så många arbetslösa där ute, och ledamoten pratar om att det ska löna sig att arbeta.

Det som har hänt under den här regeringen och Sverigedemokraterna är att de, under en massarbetslöshet, gick fram med försämringar i a-kassan och sänkta ersättningar även i aktivitetsstödet. Det blev inga fler jobb utan bara tomma plånböcker.

Varför, Daniel Persson, har ni inte, under denna massarbetslöshet, skyddat hushållen – barnfamiljer och ensamstående? Köerna till välgörenhetsorganisationerna växer. Fattigdomen breder ut sig. Varför har ni inte skyddat hushållen? Varför har ni inte sett till att barnfamiljer får det bättre? Varför stoppade Sverigedemokraterna exempelvis ett höjt barnbidrag?