Fru ålderspresident! Ekonomisk trygghet vid sjukdom eller funktionsnedsättning handlar inte om siffror på ett papper. Det handlar inte bara om ett av alla utgiftsområden. Det handlar om människor och om människors vardag, trygghet och värdighet. Det handlar om vår medmänsklighet och vårt gemensamma ansvar.

Detta utgiftsområde omfattar 122 miljarder, varav nära 54 miljarder går till sjukpenning och rehabilitering och över 51 miljarder till aktivitets- och sjukersättningar. Det är verkligen inga små medel, men framför allt är det resurser som når dem som allra mest behöver ekonomisk trygghet när livet snabbt ändras.

Fru ålderspresident! När jag möter barn och unga frågar jag ofta om de har något drömjobb. Svaren kan variera. Några är ganska säkra på vad de vill bli när de blir stora medan andra är mer fundersamma och inte riktigt vet. Men för det mesta möter jag barn och unga med drömmar, som ser det som självklart att de kommer att arbeta och som vill vara med och bidra. Det är barn och unga som vill ta ansvar, människor som du och jag.

Vi vet alla att livet ibland kan ta andra riktningar än vi drömde om när vi var unga. Jag hade själv två rätt olika drömyrken: Jag ville bli frisör eller veterinär. Detta var på 1900-talet, och då krävde båda dessa yrken höga poäng och bra betyg. Jag matchade inte det. Men jag fick en chans. Tio år efter att jag hade slutat nian, när jag var 26 år, började jag läsa till frisör på gymnasiet. Även om jag fick vänta på att bli det jag en gång drömt om fick jag ändå möjligheten att uppleva det.

Men livet kan ta andra vändningar. En olycka kan ge en permanent funktionsnedsättning. En arbetsgivare kan välja att flytta sin verksamhet, och en anställd kanske inte har möjlighet att flytta med. Man blir helt enkelt arbetslös.

Fru ålderspresident! Därför behövs det en balans mellan trygghet och ansvar. Som kristdemokrat tror jag på medmänsklighet och ansvar, på trygghet och arbetslinje.

Regeringens förslag till budget inom detta utgiftsområde ger just denna balans – en balans mellan trygghet och arbetslinje. Den ger stöd när det behövs som mest för att ge trygghet och utrymme för omställningar och ekonomisk ersättning. Regeringen ser samtidigt ett behov av att ge arbetsgivare stöd i olika avseenden.

Kristdemokraterna vill inte att karensavdraget ska tas bort. Det skulle vara alltför kostsamt och belasta våra småföretagare med en högre sjukfrånvaro och svårigheter att hålla kostnader under kontroll. Det skulle också leda till att den som redan står långt ifrån arbetsmarknaden skulle få ännu svårare att få en anställning eftersom arbetsgivare skulle behöva bli ännu mer försiktiga med vem de anställer.

Förra veckan besökte jag Kvarnstrands i Ekenässjön i Vetlanda kommun. Bolaget har verksamhet i både Sverige och Norge. Personalen utför exakt samma arbetsuppgifter och har samma arbetstider och samma förutsättningar. I bolagets verksamhet i Ekenässjön i Sverige ligger sjukfrånvaron på 3 procent. I Norge ligger den på 10 procent. I Norge har man inget karensavdrag.

Fru ålderspresident! Kristdemokraterna vill ha ett Sverige där människans bästa står i centrum, där systemet finns för människan och inte tvärtom, där varje individ kan leva med värdighet även när livet förändras och där hjälpen och tryggheten är konkret. Regeringens budget visar att det går att förena trygghet och ansvar, medmänsklighet och hållbarhet, individens behov och samhällets resurser.

Fru ålderspresident! Här borde vi kunna stå enade för människans värdighet, för ett gemensamt samhällsansvar och för ett Sverige där omtanke och förnuft bär vår gemensamma framtid.

(Applåder)