Herr talman! Passiviteten har vi sett både i svaret på min interpellation och i den interpellationsdebatt vi precis hörde om att förbjuda aktiebolag i skolan. Ministern visar nämligen ingen som helst antydan till att vilja göra något här och nu vare sig när det gäller att förbjuda aktiebolag i skolan eller när det gäller att ta ställning för att avskaffa legitimationsundantaget för engelskspråkiga skolor.

Det är självklart att all typ av lagstiftning ska föregås av en grundlig analys. En utredning ska ta fram förslag, och förslagen ska remitteras. Där är vi helt överens, men man behöver ju agera och faktiskt tillsätta en utredning för att vi ska kunna avskaffa legitimationsundantaget för engelskspråkiga skolor. Det är alltså det första på priolistan: Tillsätt en utredning som ens gör det här möjligt!

Man hade kunnat påskynda detta. Om regeringen och Liberalerna hade behövt hjälp i Regeringskansliet för att tillsätta en utredning hade kammaren kunnat tillkännage för regeringen att den ska ta initiativ till att avskaffa legitimationsundantaget. Det var det vårt utskottsinitiativ i utbildningsutskottet handlade om.

När det gäller varför detta är angeläget vill jag återkomma till Skolinspektionens granskning, som visar att 27 av 30 skolor bedömdes ha kvalitetsproblem. Det är verkligheten; det är så det ser ut.

Skolinspektionen lyfte bland annat att lärare på dessa skolor kan sakna både pedagogisk kompetens och grundläggande ämnesdidaktisk förmåga gällande att bedriva språk- och ämnesintegrerat lärande. Man lyfte också att eleverna trots lagkrav inte ges tillräckliga möjligheter att utveckla sina kunskaper i det svenska språket och att skolor kan misslyckas med att säkerställa progression i kunskapsutvecklingen eftersom språket och ämnet inte integreras på ett tillfredsställande sätt.

Detta är allvarligt eftersom vi vill att kompetensen och kunskapen i svensk skola ska öka. Vi vill att svenska elever ska komma ut med ännu bättre kunskaper i framtiden. Därför är detta saker vi behöver ta på allvar, och vi behöver ta dem på allvar nu.

Granskningen visar också att detta inte bara är ett problem i skolors interna arbete utan att det handlar om ett strukturellt problem för elevers likvärdighet och språkutveckling. Det är därför vi socialdemokrater vill se till att detta påskyndas – att man tillsätter en utredning för att kunna avskaffa undantaget gällande svensk lärarlegitimation.

Jag återkommer till det ministern sa i Dagens Nyheter tidigare i höst, det vill säga att det är grundläggande att lärare ska prata svenska och ha svensk lärarlegitimation. Med anledning av det uttalandet är det viktigt att faktiskt se till att vi kommer igång med det arbetet, och jag tycker inte att det svar som ministern ger är tillfredsställande när det gäller just den punkten, herr talman. Om det är grundläggande att lärare ska både prata svenska och ha svensk lärarlegitimation är frågan varför det inte tillsätts en utredning.

Vår linje är tydlig: Likvärdigheten i skolan förutsätter likvärdiga krav. Det ska inte finnas ett parallellt system där den svenska legitimationen är frivillig. Om ministern menar allvar med den retoriken förväntar vi oss ett tydligt svar, och vi kan ställa upp på att se till att den förändringen blir verklighet. Elever, lärare och skolans kvalitet ska nämligen inte riskeras på det här sättet. Regeringen behöver agera, inte tveka.

Jag undrar därför fortfarande: Finns det något som gör att Liberalerna och utbildningsministern har ändrat sin ståndpunkt och inte vill tillsätta den utredning som faktiskt kommer att behövas för att legitimationsundantaget ska kunna avskaffas?

(Applåder)