Herr talman! Jag fick inte svar på min fråga om vad regeringens sammanhållna industripolitik är. Jag hoppas att jag kan få ett svar på den frågan. I likhet med det som påpekades av Fredrik Olovsson gällande de olika industristöden ser vi att det inte bara är de gröna kreditgarantierna som pausas. Regeringen väljer också att näst intill slopa Industriklivet, som är viktigt för att de bolag som Wykman lyfter fram, som är små eller medelstora och dessutom höginnovativa, ska kunna konkurrera på den globala marknaden.

De gröna kreditgarantierna har gått till bolag som har en mycket högre omsättning. Det blir lite märkligt. Jag skulle vilja höra lite mer om regeringens syn på statens möjlighet att riskdela för att se till att höginnovativa små och medelstora företag också ska kunna konkurrera på den globala marknaden.

Vad gäller frågan kring statsstöd, herr talman, som Niklas Wykman var inne på, ser vi att EU nu gör en ganska rejäl ansats för att se till att vi kan jobba strategiskt med statsstöd. Jag är helt enig om att vi inte kan konkurrera med statsstöd. Just därför är det viktigt att vi har ett strategiskt användande av våra offentliga medel. Där har vi exempelvis IPCEI-regelverket, som har presenterats av EU. Det skulle vara intressant att veta – jag har inte fått svar från vare sig Romina Pourmokhtari eller Ebba Busch – om regeringen tänker möjliggöra fler projekt enligt IPCEI-regelverket för att kunna använda offentliga medel mer strategiskt. Kanske kan jag få ett svar från Niklas Wykman på den frågan.

Herr talman! Det är väldigt svårt att veta vad regeringens samlade industripolitik är. Man säger att det är viktigt med stöd och att vi alla vill se Sverige som en ledande industrination. Men när hela världen deltar i en kapplöpning och försöker positionera sig väljer regeringen att slopa stöden till den svenska industrin. Så jag vidhåller min fråga: Vad är regeringens samlade industripolitik? Det är omöjligt för mig att förstå, herr talman.