Herr talman! Först och främst: Stort tack till Fredrik Olovsson för en väldigt bra och angelägen fråga om hur vi ska stärka svensk konkurrenskraft! Hur man får banbrytande upptäckter och hur man ska kunna implementera effektiva produktionssätt i industrin är centralt för den svenska konkurrenskraften men också för klimatomställningen.

I grund och botten är det glädjande att vi är överens om dessa saker. Om man inte måste ska man inte misstänkliggöra varandras motiv. Jag är helt övertygad om att det finns en bred samsyn mellan moderater och socialdemokrater men även många andra partier i denna kammare om att Sverige ska vara ett ledande industriland. Vi ska vara ledande i fråga om att ta till oss ny teknik, bland annat för att bekämpa klimatförändringarna och på andra olika sätt kunna upprätthålla en hög levnadsstandard med full sysselsättning och hög tillväxt samtidigt som vi minskar vår påverkan på djur, natur och klimat. Frågan är hur vi gör detta på bästa sätt, inte om vi ska göra det.

Möjligtvis gör man nu en stor sak av en ganska begränsad sak, herr talman. De gröna kreditgarantierna har ställts ut till bland annat Preem, Stegra, Northvolt och SSAB – alla såklart företag som kan, eller i ett fall kunde, göra saker som kan förbättra vår industri. Men det är långtifrån ett brett stöd som betalas ut till många och bär hela den svenska industrin. Det rör sig om ett fåtal utställda gröna garantier.

Med detta sagt kommer jag alltid, herr talman, att värna skattebetalarnas pengar och de offentliga finanserna. Att man emellanåt vill stanna upp, utvärdera och i lugn och ro gå igenom ifall det man gör har effekt, är ändamålsenligt och på bästa sätt tar till vara svenska skattebetalares och den svenska nationens intresse är sunt och rimligt. Jag tycker inte att det behöver beskrivas med några väldiga överord, utan det är i grund och botten rimligt att man tar en paus och funderar på vad man gör och om man gör det på rätt sätt.

Även om kreditgarantierna berör ett litet antal bolag handlar det om mycket stora pengar. Vi politiker förvaltar andra människors pengar, oavsett vilka värderingar eller åsikter vi har, och har det gemensamt att vi inte har några egna pengar att röra oss med, utan vi har skattebetalarnas och pensionärernas pengar. Att då vilja stanna upp och göra en utvärdering för att säkerställa att de används på rätt sätt tycker jag är sunt. Om man är lika övertygad som Fredrik Olovsson om att detta program är rätt väg att gå och att det görs på rätt sätt torde man inte heller behöva vara så orolig för en sådan utvärdering eller för att ett år läggs på att göra detta, med en paus under den tid det görs. Det är också sunt.

Slutligen kan man fundera på hur Sverige ska konkurrera. Här behöver kanske Socialdemokraterna trots allt ta sig en funderare. Om det är med hjälp av skattebetalarnas och pensionärernas pengar och med risk för de offentliga finanserna har större länder helt enkelt mycket mer att ge än vad Sverige har. Vi behöver hitta våra sätt att vara ledande på.