Fru talman! Jag ska göra mitt bästa för att bena i några av följdfrågorna.

För det första är det många delar som vi nu väljer att ta vidare på olika sätt. Vi har gjort satsningar på teknikinfrastruktur med förstärkta anslag till Rise, som jag har pekat på i olika sammanhang. Vi har programmet Avancerad Digitalisering, som innebär en medfinansiering från näringslivet för forskning och digital teknik och medfinansiering från EU-programmet Digital Europe. Det handlar om att ge företag bättre tillgång till avancerad digital teknikinfrastruktur, vilket många gånger gör att mindre och nystartade företag också har möjlighet att få tillgång till sådant som gör att de kan svinga över sin viktklass, så att säga.

Apropå att svinga över sin viktklass: Det finns också underlag som pekar på att Sverige är bra på att få medel i stöd från EU som gäller gröna och innovativa satsningar. Jag ser gärna att vi blir bättre på detta. Det här är något som företagen ofta pekar på i dialoger och möten som jag har. Det tar väldigt mycket tid; det är krångligt. Flera av dem har själva valt att gå andra vägar.

Men det är klart att Sverige, som också är nettobetalare i EU-systemet, ska vara noga med att dessa medel kommer hem. Det är därför jag ibland i den svenska debatten har värjt mig ganska hårt mot dem som tycker att det har varit dåligt att olika enskilda industrisatsningar, till exempel, har fått ta del av medel genom industrikliv, klimatkliv och annat och tycker att detta är slöseri med skattemedel. Jag har tvärtom tyckt att det vore slöseri med skattemedel om inte Sverige, som är nettobidragsgivare i EU-systemet, såg till att dessa skattemedel kommer tillbaka till Sverige och används till tunga och viktiga industrietableringar här.

Jag vill lyfta en annan aspekt som inte har varit uppe så mycket i debatten, nämligen frågan om ansvarsfull internationalisering. Sverige har tidigare haft en naivitet när det gäller hur öppna våra system har varit. Det har till del tjänat oss väl, men det har också gjort att vi har blivit utsatta för industrispionage. Man har snott värdefulla immateriella tillgångar från vårt land. Här finns nu helt andra förutsättningar genom det uppdrag som vi gett till Universitets- och högskolerådet, Vetenskapsrådet och Vinnova: att se till att vi får riktlinjer för detta och att vi kan bygga stödsystem som hjälper aktörer att göra informerade och säkra val i internationella samarbeten.

Detta leder mig till frågan om strategi. Jag vill tydligt säga att jag inte utesluter att man tar fram ytterligare en strategi på detta område. Men vi har en strategi, även om den inte är formulerad i den sortens papper. Detta ger oss en möjlighet att löpande ta in goda idéer. Frågan om snabbspår för patent är en sådan som har varit uppe för diskussion och som lyfts i debatten här. Även där går det att se många fördelar.

Men vad gäller strategi har det nu varit en medveten strategi från Sverige att peka på en rad länder med vilka vi delar grundläggande värderingar och vill bygga strategiska partnerskap och sammanhängande värdekedjor. Jag kom ganska nyss hem från ett statsbesök i Kanada, där vi ingick just ett sådant omfattande strategiskt partnerskap som också sträcker sig till forskning och innovation för ett starkare näringsliv. Detta tycker jag är ett gott sätt att i handling omsätta planen och målen för stärkt innovationskraft i Sverige.