Fru talman! Lagstiftningen på arbetsrättens område ger arbetsmarknadens parter ett stort utrymme att förhandla om och träffa kollektivavtal.

På arbetstagarsidan är det arbetstagarorganisationer som har getts mandat att träffa kollektivavtal. Som jag nämnde finns en definition i MBL av vad som avses med en arbetstagarorganisation, och kriterierna i den lagen måste vara uppfyllda för att sammanslutningen ska ha mandat att ingå kollektivavtal.

Samtidigt kan jag konstatera att bildandet av nya fackföreningar är ett uttryck för föreningsfriheten, som är en grundläggande rättighet som fastställs i vår grundlag och i flera internationella konventioner.

Låt mig också slå fast att det ligger i allas intresse att arbetsgivarkontrollerade fackföreningar inte förekommer på svensk arbetsmarknad. Vår arbetsmarknadsmodell utgår från att arbetstagarorganisationer representerar sina medlemmar, det vill säga arbetstagarnas intressen. Det är en mycket viktig förutsättning för balansen mellan parterna.

Jag känner mig ändå tvungen att upprepa det jag sa tidigare om att det är en domstols uppgift att avgöra hur lagen ska tillämpas i ett enskilt fall, och såvitt jag förstår har någon sådan fråga inte prövats i domstol.