Herr talman! Jag delar den beskrivningen i grund och botten. Som Jimmie Åkesson vet arbetar vi gemensamt med alla de förändringar som ska göra att vi kommer till rätta med de problem vi sett under lång tid. De var på extrema nivåer 2022–2023.

Vi har problem med den ständiga upp- och nedgången – volatiliteten, som de som pratar elprisspråk kallar det. Den beror i hög grad på att vi har väderberoende kraft i våra system, som skapar extrema påfrestningar på våra nät och även väldigt varierande priser.

Människor blir av naturliga skäl mycket mer bekymrade när priserna rusar uppåt än när de rasar nedåt. Bolagen blir ibland mer bekymrade när priserna rasar nedåt, av lika naturliga skäl. Den sammanlagda bilden är att vi har fått ned elpriserna rejält sedan de värsta tiderna 2022 och 2023. Det är betydande skillnader. Jag förstår att det inte är den problematiken som lyfts, men priserna är sammantaget mycket lägre nu. Vi pratar om tusentals kronor för en lägenhet och tiotusentals kronor för villor som är eluppvärmda. Det är stora förändringar. Men grundproblemet kvarstår. Därför håller vi på med allt det vi nu gör. Det var en händelse som såg ut som en tanke att Ebba Busch i dag hade kallat till sig elmarknadsbolagen.

Vi tittar också på skäligheten när det gäller avgifterna. Vi håller på med en omfattande omläggning av hela energipolitiken, som framför allt bygger på mer baskraft i systemet. Vi kommer om bara någon vecka eller två att fatta det avgörande beslutet att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Vi gör alla de här sakerna, men det är klart att det tar tid. Alla vet att det är enkelt att fatta beslut om att lägga ned energiproduktion. Det tar lång tid att bygga upp ny energiproduktion. Jag tycker att vi gör det som krävs, men det är ett oerhört stort arbete som ligger framför oss. Fortsätter vi på den här linjen kommer Sverige att få stabila och låga elpriser i framtiden – det som en gång var den stora styrkan, inte minst för svensk exportindustri och svenska hushåll.

(Applåder)