Fru talman! Kriminalpolitiken har varit en högt prioriterad uppgift för regeringen alltsedan tillträdet 2022. Men om man ser till åren dessförinnan tilläts de kriminella grupperingarna att växa sig allt starkare trots tidiga varningar från polis och andra brottsbekämpande myndigheter.

En misslyckad migrations- och integrationspolitik, kopplad till en kriminalpolitik som hade en förlåtande och överslätande syn på brottslingar snarare än värnandet om brottsoffer, lade grunden för en tillväxt. Påföljderna för brott var löjligt låga. Inriktningen att i möjligaste mån undvika fängelsestraff bidrog säkert.

Befogade och väl underbyggda rapporter viftades bort, och budbärarna beskylldes för främlingsfientlighet och rasism, något som i sin tur medverkade till en tystnadskultur. Det var bättre att hålla tyst än att bli uthängd eller utfryst av chefer, medier och politiker.

Det var väl egentligen först när den förre chefen för polisens nationella operativa avdelning Mats Löfving tog bladet från munnen och berättade att det då i Sverige fanns minst 40 kriminella klaner som etablerat sig i Sverige enbart i syfte att begå brott som fler insåg vidden av det allvarliga läget.

Det vi nu bevittnar i form av grova våldsbrott, gränsöverskridande brottslighet, angrepp på våra välfärdssystem, infiltration och otillbörlig påverkan i näringsliv och offentlig förvaltning är resultatet av en oförmåga eller ovilja från tidigare regeringar att angripa aktörerna.

Fru talman! Vi har nu en regering som gör något åt saken. Vi har lagt om rättspolitiken till stora delar och gör fortsatt stora satsningar på rättsväsendet.

Ny lagstiftning har gett polisen nya och bättre verktyg för att förebygga, förhindra och klara upp brott. Fler förändringar är på gång, allt med sikte på att förhindra och klara upp brott och göra livet svårare för kriminella.

Vi sätter brottsoffret i fokus. Påföljderna skärps för flera brottskategorier. Är du gängkriminell blir det straffskärpning.

Vi ser över och moderniserar straffrätten med nya bestämmelser för stämpling, förberedelse och försök till grova brott. Nyligen presenterades Straffreformutredningen, som lämnat förslag till en rad ändringar i den nuvarande brottslagstiftningen.

Vi har också, som nämndes här tidigare i talarstolen, en förverkandelagstiftning som ökar möjligheten att förverka tillgångar som förvärvats med brottsvinster.

Vi har stärkt den gränsnära polisverksamheten som fått utökade befogenheter.

Polisen kan utfärda vistelseförbud för gäng som skapar otrygghet på torg och i köpcentrum. Det är något som visat väldigt goda resultat på olika platser i landet.

Detta är några exempel på åtgärder som har gett effekt.

Fru talman! Insatserna ger resultat. Uppklaringen av grova brott har ökat markant från låga 20 procent till över 70 procent. Dessutom har polisen förhindrat ett stort antal brott av grov karaktär. Brottmålen avseende stämpling, förberedelse och försök påvisar också de en påtaglig ökning.

I budgeten för 2026 föreslås en fortsatt ökad satsning på Polismyndigheten. Ökad lokal polisnärvaro och synlighet tillsammans med ökat fokus på att utreda de så kallade vardagsnära brotten som stöld, bedrägeri, misshandel och skadegörelse är en del av prioriteringarna för 2026. I den delen finns mer att göra, men polisen behöver även ställa om till att bekämpa en brottslighet som i allt större utsträckning flyttar över till den digitala världen.

Förtroendet för polisen ökar, men Polismyndigheten har också fått vad jag anser vara berättigad kritik från såväl brottsoffer som näringsliv för den låga uppklaringen av bland annat stöldbrotten. Nu har Polismyndigheten fått ett tydligt uppdrag att värna den lokala närvaron och öka satsningen på att klara upp den typen av brott som jag nyss nämnde.

Insatserna mot det grova våldet i form av skjutningar och sprängningar fortsätter. Vi ser nu en markant minskning av antalet skjutningar, inte minst tack vare ett ökat internationellt samarbete där kriminella i ledande ställning har frihetsberövats.

Antalet sprängningar har tidigare varit på en oacceptabelt hög nivå. Men tittar man på den senaste statistiken ser man att den visar på en fallande skala. Det ser bättre ut.

Utredning och förebyggande insatser mot brott i nära relation vässas med ny metodik och en ökad användning av kontaktförbudet.

Medel anslås också till ökad kameraövervakning och inrättandet av ett finansiellt underrättelsecentrum.

Den fortsatta satsningen innebär ökade anslag med tre miljarder till totalt 48 miljarder för Polismyndigheten.

Även Åklagarmyndigheten och domstolarna får ökade anslag för att klara den väntade ökningen av antalet brottmål.

Fru talman! Ökad uppklaring och längre påföljder för grova brott har en brottsförebyggande effekt men leder även till ökad beläggning på Kriminalvårdens anstalter. Kriminalvården gör redan i dag stora insatser för att hantera mottagning och behandling av personer som ska avtjäna straff. Kapaciteten har ökat genom att intagna får dela cell. Men det krävs en kapacitetsförstärkning för att bibehålla kvalitet, effektivitet och säkerhet. Detta gäller för såväl vanliga anstalter som kvinno- och ungdomsfängelser.

Planering för byggnation av fängelser och häkten pågår. Kriminalvården behöver såväl ökat antal platser som mer personal. Under 2025 uppgick anslagen till 20,9 miljarder. De ökar nu till 24,2 miljarder. I den summan ingår även medel för hyra av 600 anstaltsplatser i Estland.

Fru talman! Utöver det som nu nämnts gör regeringen omfattande insatser i det brottsförebyggande arbetet, och då i bred samverkan med andra aktörer. Ska vi rå på brottslighet i allmänhet och den organiserade brottsligheten i synnerhet och förhindra nyrekryteringen krävs insatser från alla samhällssektorer, och en stor del av de medel som anslås går nu till brottsprevention.

En viktig komponent i detta som jag särskilt vill lyfta fram är det gränsnära polisarbetet. Ett ökat samarbete inom EU och ökade insatser från gränspolisen med fler avvisningar med återreseförbud har medfört en markant minskning av den gränsöverskridande stöldbrottsligheten. Jag tycker att det är ett gott exempel på ett bra och verkningsfullt brottsförebyggande arbete.

Fru talman! Vi kristdemokrater förstår föräldrarnas betydelse, och regeringen agerar aktivt för att stärka familjernas roll och stärka barnperspektivet i brottsbekämpningen. Vi ger stärkt lagstöd åt socialtjänst, föräldrar och skola. Vi river sekretessen, som nämndes, som utgjort ett stort hinder för ett gott och effektivt samarbete.

Vi har infört en ny socialtjänstlag med en större och bättre verktygslåda, där socialtjänsten ska arbeta med tidiga insatser, och det finns ett större fokus på brottsförebyggande arbete.

Fru talman! Regeringen har gjort och gör stora insatser för att trycka tillbaka brottsligheten, och då särskilt den grova och organiserade brottsligheten som i sig är systemhotande. Men jag tror att alla här i kammaren inser att detta inte är någon quickfix. Det finns ljuspunkter, men vi befinner oss fortfarande i ett allvarligt läge. De ökade anslagen och den fortsatta satsningen på rättsväsendet är därför väl motiverade.

Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

(forts. § 7)