Fru talman! Vi tycker att den som uppfyller kraven för medborgarskap ska få sitt beslut om medborgarskap i tid. Jag tror inte att något parti, faktiskt inte ens SD, har satt något slags gräns för hur många som ska få bli svenska medborgare, hur många barn som ska födas i Sverige eller inte födas och så vidare.

Vi har ganska länge haft en befolkning som har ökat. Nu är det många som oroar sig över att den minskar. Vi i Miljöpartiet tänker att politikens uppgift snarare är att anpassa sig efter verkligheten än att önska att verkligheten vore en annan.

Jag gjorde en liten freudiansk felhörning när jag lyssnade på Nima Gholam Ali Pour alldeles nyss. Jag tror att han sa: Vi ska inte dela ut så många medborgarskap. Men jag hörde: Vi ska inte dela upp medborgarskap. Det beror kanske på att jag tänker ganska mycket på att Nima och hans kollegor i Tidöpartierna vill just dela upp medborgarskap i ett A-lag och ett B-lag och ganska ofta delar upp människor i vi och dem. De ställer grupper mot varandra. I vårt senaste replikskifte var det lemlästade barn i Gaza som ställdes mot tolkar som har riskerat livet för svenska styrkor i Afghanistan.

Jag får väl be om ursäkt för felhörningen. Men jag kan konstatera att medan vi i Miljöpartiet lägger fram en politik för ökad rättssäkerhet och för att människor som har väntat olagligt länge på sina beslut ska få beslut i tid lägger SD sina resurser på splittrande politik som gör att människor som lever här känner sig ovälkomna. Det gäller till exempel återvandringsbidraget, som en majoritet av kommunerna faktiskt har sagt att de är helt ointresserade av. Till skillnad från Nima Gholam Ali Pour vill de nämligen ha fler medborgare, inte färre.