Protokoll 2025/26:45 Torsdagen den 4 december

ärendedebatt / Migration
Anf. 175 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 8 Migration. Migrationsfrågor är något som har diskuterats väldigt mycket i samhällsdebatten de senaste åren. Kanske en tredjedel av Tidöavtalets olika förslag handlar om migration.

Väldigt ofta när vi lyssnar på företrädare för regeringspartierna hör vi att man motiverar olika lagförslag med att man vill slå mot kriminaliteten. Att vi vill bekämpa brottsligheten är nog en av de saker som vi alla är överens om i denna kammare. Men det man kanske inte talar lika högt om från regeringspartiernas företrädare är alla de arbetande, laglydiga människor som invandrat till Sverige som en del av att bygga Sverige starkare. Detta är människor som nu misstänkliggörs, människor som nu får sina rättigheter kringskurna och förminskade, människor som nu oroar sig för sin framtid och frågar sig: Är Sverige ett bra land för mina barn att växa upp i?

En del kanske en gång kände att Sverige var ett hemland där man kände sig hemma och som man var stolt över. Men när regeringen börjar betala ut hundratusentals kronor i återvandringsbidrag för att bli av med invandrare är det många som får denna känsla skakad i grunden. Det försvagar tilliten mellan människor. Det gör Sverige svagare.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet vill se en annan riktning där vi talar om människor som resurser och där vi talar om mänskliga rättigheter som något att försvara och stärka snarare än något som man ska försöka minimera och kringgå.

I Miljöpartiets Sverige ska alla barn kunna känna sig trygga i det land de växer upp i – följa med på klassresan, ta körkort och drömma om en universitetsutbildning. Jag har mött barn vars högsta önskan är att få ett personnummer – barn som är födda i Sverige, som har levt hela sina liv här och som är på väg att börja högstadiet men som fortfarande inte har den mest grundläggande av tryggheter. Det är barn som får leva hela sina liv i papperslöshet med den här regeringens politik.

Nyligen träffade jag en av de kvinnor som har fått hela sin tillvaro slagen i spillror av regeringens politik. Hon har jobbat inom vård och omsorg och bor med sin sambo, som är flykting. Hon har engagerat sig mot sitt hemlands förtryckande regim och Irans begränsande av kvinnors frihet. Hon har haft uppehållstillstånd i Sverige med spårbyte, men nu har regeringen tagit bort hennes chans att få fortsätta leva här. Hon frågar: Vart ska jag ta vägen? Vad kommer att hända mig om jag återvänder till Iran?

Fru talman! Vi i Miljöpartiet tycker att det som regeringen pratar om, att det ska löna sig att arbeta, lära sig svenska, sköta sig och bli integrerad, ska betyda något på riktigt. De människor som har gjort just det men nu görs utvisningsbara i tusental borde ha kunnat fortsätta bygga sina liv och bygga vårt land starkare här.

Vi vill därför sätta stopp för det borttagande av möjligheten för spårbytare att söka förnyat uppehållstillstånd i Sverige som regeringen har infört. Vi i Miljöpartiet lade fram ett sådant förslag i socialförsäkringsutskottet. Tidöpartierna och Socialdemokraterna röstade nej till det i dag.

Fru talman! En migrationspolitik som gör det bra för människor att integreras i Sverige bygger på att människor kan känna trygghet här, att man får bo på en plats där man kommer i kontakt med det svenska samhället och att man så tidigt som möjligt får börja lära sig svenska. Därför föreslår vi att flyktingar ska få lägenheter som är utspridda i olika delar av samhället i stället för att alla ska samlas på en plats. Det skulle främja integrationen mycket mer än den politik som regeringen bedriver.

Trygghet – att veta att jag nu för sista gången kan avsluta min flykt – känner många först när de får ett långvarigt uppehållstillstånd. De permanenta uppehållstillstånden ger människor en bra grund för att känna att de kan rota sig i sitt nya land. Det blir helt enkelt lättare att koncentrera sig på grammatiklektionerna på sfi:n när man inte behöver oroa sig för att nästa år bli av med rätten att stanna i Sverige.

Som den ukrainska läkare som jag träffade på Röda Korsets matutdelning sa: Det tar två år som ukrainsk läkare att få en svensk läkarlegitimation. Mitt uppehållstillstånd räcker bara ett år i taget. Jag undrar om det ens är värt att börja validera min läkarutbildning.

Den typen av beslut fattar människor tyvärr när de inte har en långsiktig, förutsebar trygghet i ett land.

Vi i Miljöpartiet tycker att ett av de största problemen i dag är att flyktingar riskerar att dö på flykten över Medelhavet. Det behövs säkra och lagliga vägar för flyktingar att söka asyl. I dag är kvotflyktingsystemet det säkra och lagliga sätt som finns. Det är det enda sättet för de absolut mest utsatta flyktingarna, som inte har möjlighet att ta de här livsfarliga flyktvägarna.

Att regeringen så kraftigt skar ned antalet kvotflyktingar samtidigt som antalet människor på flykt i världen ökar tycker vi var fel. Vi behöver se till att fler EU-länder tar ansvar för att erbjuda möjlighet för några av världens mest utsatta flyktingar att få skydd.

Fru talman! Rättssäkerheten i asylprocessen är något som vi i Miljöpartiet ofta har lyft fram. Det finns stora brister i dag. Det visar inte minst den senaste rapporten från Statskontoret men också många rapporter innan dess. Det är rapporter som till exempel har undersökt hbtqi-flyktingars möjligheter och rättigheter, men också konvertiters.

Vi har sett hur man från en dag till en annan ändrade sig. Först sa man att kvinnor kunde resa säkert tillbaka till talibanernas Afghanistan. Nästa dag hade man ändå insett att det inte var säkert för kvinnor.

Bristerna i rättssäkerhet behöver adresseras. Vi i Miljöpartiet tycker att det är helt fel väg att i stället försvaga rättssäkerheten så som regeringen har aviserat i sin budget. Konkret ska man till exempel minimera möjligheten för asylsökande att få stöd av en advokat eller kompetent jurist. Det offentliga biträdet, som det kallas, som fungerar som stöd för den asylsökande under processen hos Migrationsverket, ska nu bara få en timme med den asylsökande. En timme som dessutom är tolkad innebär i praktiken enbart 30 minuter att förklara vilka rättigheter man har och vad man måste tänka på för att föra fram sina asylskäl på ett sätt som myndigheten faktiskt förstår.

Fru talman! Det finns många fina ord om att man vill stärka rättssäkerheten från företrädare för regeringspartierna, men faktum är att man i praktiken gör raka motsatsen.

Vi i Miljöpartiet vill se en debatt om migrationspolitiken som lyfter fram de fantastiska insatser som människor som har flyttat till Sverige varje dag gör för vårt samhälle. Varannan busschaufför, undersköterska och medarbetare bland barnskötare har just flyttat till Sverige, liksom var tredje läkare. Vår välfärd skulle stå sig mycket svagare utan dessa människor.

När regeringen begränsar möjligheten för företag och kommuner att anställa arbetskraftsinvandrare, ja, då gör det Sverige fattigare. Vi i Miljöpartiet motsätter oss därför de begränsningar som regeringen har aviserat vad gäller arbetskraftsinvandringen. Eftersom vårt förslag har fallit i rambeslutet har vi bara ett särskilt yttrande, och vi deltar därför inte i omröstningen om utgiftsområde 8.