Fru talman! Alla människor ska kunna leva på sin pension och kunna se fram emot ett liv i trygghet efter ett långt arbetsliv. Man ska ha råd att köpa den där koppen kaffe på stan och kanske en present till barnbarnen. Människor ska känna en trygghet i att kunna gå i pension vid rimlig ålder. Har man haft ett tungt arbete som sliter på kroppen ska man också kunna gå i pension tidigare än om man har haft ett arbete som inte är lika slitsamt. Men så ser det inte ut i dag.

I dag lever alltför många pensionärer med låg ekonomisk standard och fattigdom. Över hälften av landets pensionärer har så låg inkomstgrundad pension att de har rätt till garantipension. Det var en av anledningarna till att Vänsterpartiet för några år sedan såg till att garantipensionen höjdes med 1 000 kronor per månad för dem som behövde det allra mest. Det var enormt viktigt och har lett till att fler pensionärer fick det lite bättre.

När de pensionärer som har det sämst ställt får bättre inkomster skapar det ett tryck på förbättringar även för övriga pensionärer. När pensionssystemet sjösattes på 90-talet utlovades att pensionärerna i det nya systemet skulle få ut 60 procent av lönen. Detta har inte levererats, och det måste ligga på mycket högre nivåer i dag. Vänsterpartiet har krävt att bland annat inkomstpensionerna ska höjas.

Fru talman! Vänsterpartiet är numera med i Pensionsgruppen, som beslutar om förändringar i pensionssystemet. Där driver vi på för att inkomstpensionerna ska höjas så att pensionerna hamnar på den nivå som utlovades när systemet infördes. Det behöver införas en rejäl gas i pensionssystemet som gör att pensionärerna får ta del av mer av de pengar som finns i systemet. Avsättningarna till pensionen som andel av löneavgifterna behöver också öka.

Det viktigaste är dock att få till höjda inkomstpensioner, och det är ingen hemlighet att vi vill ha en starkare gas. Det är inte heller någon hemlighet att vi är emot att pensionsåldern har höjts, vilket riksdagen har röstat om. Vänsterpartiet var i grunden emot den höjningen då man inte samtidigt såg till att införa arbetsmiljöåtgärder som gör att alla människor klarar av att arbeta längre.

Redan före höjningen av pensionsåldern var det många i slitsamma yrken som inte orkade arbeta fram till pensionen. För den med ett lågbetalt yrke ger inte heller de extra yrkesverksamma åren särskilt mycket mer i plånboken vid pension.

Den höjda pensionsåldern kan visserligen vara rimlig utifrån antagandet att vi lever längre och därmed orkar arbeta längre, men verkligheten ser väldigt olika ut för olika arbetstagare. Vanligast är att kvinnor inom utbildning, vård och omsorg inte orkar arbeta fram till pensionen.

Bland alla sysselsatta i åldern 50–64 år bedömer 12 procent att de inte kommer att orka arbeta fram till pensionsåldern. Bland Kommunals medlemmar är sju av tio oroliga för att de inte kommer att orka arbeta hela vägen. Alltför många börjar och avslutar arbetsdagen med värktabletter redan i dag. Sverige skulle därför också behöva en pension där yrkesgrupper med särskilt slitsamma arbeten helt enkelt går i pension tidigare.

Fru talman! Vi behöver en pension som ger upprättelse åt alla dem som har burit barn i förskolan, gjutit betong, kört buss och skannat varor i kassan. De har burit vår välfärd på sina axlar och har fått hjulen i det här landet att snurra. De liksom alla andra äldre förtjänar en trygg och rimlig pension, inte att tvingas leva som fattigpensionärer bara för att de inte orkat arbeta fram till pensionsåldern.

Vi behöver också se till att villkoren på arbetsmarknaden förbättras. Ständiga nedskärningar, så kallade effektiviseringar och ett högt tempo gör att många blir utslitna på jobbet. Arbetsmiljön på arbetsmarknaden behöver förbättras.

Fru talman! Vänsterpartiet har i dag ingen reservation då de frågor vi driver när det gäller pensioner hanteras i Pensionsgruppen. Jag vill dock här i kammaren framhålla vikten av att Pensionsgruppen förmår att gå från ord till handling och lösa de problem som finns rörande pensionssystemet i dag.