Fru talman! I eftermiddag debatterar vi utgiftsområde 11. För oss här inne är det självklart vad det handlar om men kanske inte för er där hemma; det är de så kallade grundskyddsförmånerna. Vi pratar om garantipensionen, bostadstillägget för pensionärer, äldreförsörjningsstödet, inkomstpensionstillägget och efterlevandepensionerna till vuxna. Låter det krångligt? Det är det, och det återkommer jag till.

Utgiftsområde 11 omfattar ungefär 60 miljarder kronor. Det är två år sedan jag debatterade detta i denna kammare. Jag har varit föräldraledig och missade förra årets debatt. När jag skulle skriva det här anförandet insåg jag att det har hänt en del på två år.

För två år sedan pratade vi mycket om 57:orna. Det känns ganska långt bort nu. Den moderatledda regeringen löste ju den frågan och säkrade också upp för 59:orna, så att de inte kommer att drabbas på samma sätt som 57:orna.

Då pratade vi mycket om det svåra bekymret med inflationen, som var uppe på max 10 procent. I dag är den nere på 2,3 procent. För två år sedan hade vi bara börjat lätta på skattetrycket för pensionärerna. Nu har vi sänkt skatten ytterligare. Ett genomsnittligt pensionärspar har sedan 2022 fått 26 000 kronor mer i plånboken varje år. Det är en rejäl förstärkning.

Fru talman! Låt oss säga som det är, att grundskyddet är komplext och krångligt. Pensionsmyndigheten har lyft fram detta ett flertal gånger. Det är ett system som helt enkelt är svårt att förstå. Därför var det glädjande att Pensionsgruppen i maj presenterade att man ska göra en översyn av grundskyddet. Målet ska vara träffsäkert, kostnadseffektivt och enkelt att förstå. Att reformera målet är också grunden för att kunna reformera grundskyddet. En enig pensionsgrupp ställde sig bakom detta.

Äldreminister Anna Tenje, som leder Pensionsgruppen, påminde oss: ”Pensionssystemet finns till för pensionärerna. Därför är det av största vikt att det är begripligt och effektivt. Den här översynen syftar till att hjälpa oss att säkerställa att grundskyddet blir enklare och når pensionärer med störst behov.”

Det är verkligen bra att Pensionsgruppen tar tag i denna fråga. Det är dessutom rimligt och rätt att alla åtta partier sedan ett par år tillbaka är med i Pensionsgruppen. Det gör att både Pensionsgruppens arbete och de beslut som tas får legitimitet.

Fru talman! Ekonomisk standard kan mätas på olika sätt. Ett sätt som jag fastnade för är Swedbanks index för finansiell hälsa, som är en årlig mätning. Indexet visar på medborgarnas förmåga och kunskap om sparande, lån och ekonomisk trygghet. Mätningen presenterades i våras, och man kunde läsa att den bästa finansiella hälsan finns bland de äldre. Av dem som är över 60 år anses 87 procent ha en god och stark finansiell hälsa. Ofta är det så att de äldre känner sig trygga med sin ekonomi. Här ser vi att det är en väldigt hög andel. Många har hunnit bygga upp ett sparande och skaffat sig de försäkringar som behövs. Många är också skuldfria.

Fru talman! Hur står det då till med inkomsterna för pensionärer? Sedan ett antal år tillbaka pratar vi om jobbonärer. Nu är det ett etablerat uttryck. I veckan presenterades färska siffror. Vi är uppe på den högsta andelen någonsin. Ungefär en halv miljon svenskar mellan 66 och 80 är så kallade jobbonärer.

Fru talman! Det är inte bara pensionerna och grundskyddet som gör att pensionärernas ekonomi stärks. Den moderatledda regeringen sänker matmomsen, inför en tandvårdsreform, sänker elskatten, inför ett högkostnadsskydd för elkostnader och sänker bränslepriserna. Till det kommer gasen i pensionssystemet, som tidigare nämndes.

Fru talman! För oss moderater handlar pensionspolitiken i grunden om rättvisa. Alla de personer som under ett helt arbetsliv ställt klockan på morgonen och gått till sitt arbete och slitit ska kunna leva ett gott liv som pensionärer. Den moderatledda regeringen fortsätter att leverera reformer som gör verklig skillnad för Sveriges pensionärer.

(Applåder)