Fru talman! Nej, jag saknar inte förtroende för organisationerna. Däremot kan jag konstatera att när medier söker dem och ställer frågor ges inga svar. Då skulle det vara på sin plats att utskottet kan ställa frågor till dem. Precis som Margareta Cederfelt säger har de varit aktörer i hela den här härvan, och då finns det all anledning för oss att ställa frågor till dem.

Regeringen har kommit med mycket vilseledande information. Johan Forssell har påstått att individerna finns och att de jobbar med de här ärendena, alltså människor som ska skickas tillbaka från Sverige till Somalia. Men inga svenska myndigheter vet vilka de är.

Enligt dagens artikel i DN har man frågat Migrationsverket om de har några kontakter med dessa människor i Somalia. Man har frågat polisens nationella operativa avdelning, men de kände inte till något om detta. Man har frågat Kriminalvården om de här människorna. Man har till och med frågat Justitiedepartementet, alltså det departement som har delat ut pengarna, om de vet vilka personer som har fått anställning i kansliet. Inte ens de vet det, trots att det är de som har betalat ut pengarna.

Det är något skumt här; det är helt uppenbart. Om man vet att Somalia är världens näst mest korrupta land är det ganska lätt att lägga ihop två och två. Här har pengar slussats under bordet via IOM, UNDP och Världsbanken, och vi kan i dag inte ta reda på var pengarna har hamnat. Det finns som sagt uppgifter om att de har hamnat hos tre individer, och det var precis därför jag ställde frågan.

Margareta Cederfelt har fel. Vi i utrikesutskottet har också ett ansvar för att följa upp vart svenska skattepengar tar vägen. Det är inte bara konstitutionsutskottets uppdrag, utan det är faktiskt också fackutskottens ansvar att reda ut de här frågorna.