Fru talman! Jag ska försöka klara av det formella först. Miljöpartiets budgetförslag passar ju inte helt i den budgetram som riksdagen har beslutat om. Vi deltar därför inte i det här beslutet, men jag hänvisar förstås till våra särskilda yttranden.

Det är särskilt fint att prata om rikets styrelse. Jag kommer att tala om ungefär samma frågor som 2024, som året före det och kanske också som 2022. Det är helt enkelt frågor som berör Miljöpartiet. Kanske uttrycker det också en viss frustration över att samma frågor återkommer år efter år.

Jag tänkte tala lite om demokratifrågorna och i samband med det också prata om länsstyrelserna, dessa fyrbåkar av statlig närvaro i små och stora regioner, med angelägna frågor och uppdrag. Jag ska säga något om hur vi ser på medier och mediestöd och om hur vi tänker om Institutet för mänskliga rättigheter. Men jag vill börja med stödet till urfolket samerna och till våra fem minoriteter, som förutom samerna omfattar judar, romer, sverigefinnar och minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset.

Fru talman! Jag har det senaste året ägnat en hel del tid åt att försöka förstå hur vi skulle kunna hitta bättre platser och sätt att mötas på – minoriteterna, samerna och vi andra. Vi behöver det. Jag fick en möjlighet att besöka FN:s urfolksforum och fick en inblick i några av de frågor som gemensamma för urfolk var de än är i världen.

Här hemma har jag träffat representanter för samebyar, företag, myndigheter och organisationer och givetvis pratat med samer även utanför samebyarna, på plats i Sápmi, i Stockholm, i Almedalen och digitalt.

Miljöpartiet står självklart för samers rättigheter och för ett levande samiskt samhälle. Sedan vår tid i regeringen och nu som oppositionsparti har vi drivit på för högre ambitioner i politiken för det samiska folket, och det fortsätter vi att göra.

Det är två begrepp som har blivit alltmer tydliga för mig vilkas innebörd försvårar för oss att bidra till en god utveckling. Det första är ”asymmetrisk maktfördelning”. Flera samebyar och forskare har pekat på de orimliga krav som ställs på en i princip ensam representant för en sameby som i möten kanske ställs mot ett internationellt mineralföretag som har hela avdelningar med jurister och avtalsexperter. Så sent som nu i veckan hörde jag att Gabna sameby är beredd att säga upp ett mer än decennielångt samarbete med LKAB. Planerna för den nya gruvan Per Geijer i Kiruna hotar att dela byn i två och försvåra eller omöjliggöra för rennäringen att förflytta sig i området.

Detta illustrerar också det andra begrepp som jag har hört många gånger den senaste tiden: ”kumulativa effekter”. För samebyarnas del handlar det om att en etablering av något slag läggs till en annan etablering, och den sammanlagda påverkan blir väldigt stor. En väg, en järnväg, en gruva, en vindkraftsanläggning eller en elledning går kanske att hantera, men tillsammans blir det bara för mycket.

Fru talman! Vi behöver också långsiktighet i satsningarna för våra minoriteter – judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar, kväner och lantalaiset. För tornedalingarna finns många utmaningar som också gäller samerna. För två år sedan kommer rapporten från sanningskommissionen för denna minoritet, kallad Som om vi aldrig funnits, med en rad förslag varav de flesta inte har genomförts.

Jag vet att det till exempel var en väldigt fin samling i en kyrka i Tornedalen relativt nyligen. Men risken är att rapportens titel Som om vi aldrig funnits gäller än.

Vi menar att det krävs en stark och långsiktig finansiering för att säkra minoritetsspråkens och minoritetskulturernas egenmakt och överlevnad. Vi vill därför göra finansieringen av de nationella minoriteterna permanent, motsvarande den som fanns 2022–2024. Barn och unga ska ha möjlighet att lära sig sitt minoritetsspråk. Judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer som vill återta språk och kultur ska kunna göra det. De nationella minoriteternas organisationer behöver utökat stöd, och de nationella minoriteternas kultur och historia behöver synliggöras för fler.

I sammanhanget vill jag också nämna Sámi Giellagáldu, det centrum för bland annat normering av de samiska språken som finansieras gemensamt av sametingen i Sverige, Norge och Finland.

I budgeten har vi markerat behovet av ytterligare fokus och arbetet med att stärka förutsättningarna för Sametinget. Det är en viktig del i att främja det samiska folkets självbestämmande och delaktighet. Där finns ytterligare åtaganden i konsultationsordningen som innebär en ökad belastning på Sametinget. För att stärka dess verksamhet föreslår vi i Miljöpartiet att ramanslaget höjs med 50 miljoner kronor årligen.

Arbetet med en samisk parlamentsbyggnad behöver påskyndas. Det finns ett starkt demokratiskt värde i att Sveriges andra folkvalda parlament får sin egen byggnad. Det har diskuterats i mer än 30 år, och vi vill uppmana regeringen att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att fortsätta med förstudien om projekteringen. Vi föreslår att förstudieprojekteringen kan finansieras inom vår föreslagna satsning.

I januari 2024 överlämnades betänkandet Ett starkt judiskt liv för framtida generationer, med förslag till en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige. Strategin föreslås genomföras under åren 2025–2034 med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden för nationella minoriteter och minoritetsspråk. Utredningen har identifierat ett antal målsättningar för att strategin ska få genomslag och leda till varaktiga förändringar.

Som flera här före mig har påpekat har förutsättningarna har förändrats kraftigt de senaste två åren. Vi tvingas alltmer tala om säkerhetssatsningar och en tilltagande antisemitism som på något vis överskuggar allt annat. Det gör ju inte det andra mindre viktigt, men vi måste naturligtvis klara alla delar i detta.

Fru talman! Den långsiktiga strategin för romsk inkludering antogs också 2012 med det övergripande målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha möjligheter i livet som är likvärdiga med de som den som är icke-rom har. Två särskilt utpekade verksamhetsområden är utbildning och social omsorg. Det innebär att de utbildningsklyftor som skapas av utanförskap ska elimineras och att den romska gruppen ska ges tillgång till förskola och äldreomsorg på sitt modersmål.

Strategin för romsk inkludering måste ges en långsiktig och tillräcklig finansiering. Regeringens ansträngningar för att förverkliga strategin lyser tyvärr med sin frånvaro. Detta blev inte minst tydligt i förra årets budget, där anslagen för nationella minoriteter och romsk inkludering helt enkelt slogs ihop.

Fru talman! För att länsstyrelserna ska bidra till att öka samhällets förmåga att möta klimatförändringarna behöver de tillföras resurser. Uppgifter där länsstyrelserna utifrån sitt uppdrag och sin kännedom om de lokala förhållandena kan bidra är framtagande, genomförande och uppdaterande av regionala handlingsplaner för klimatanpassning liksom stöd när det gäller att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv i såväl regionala som nationella arbeten.

För att säkra länsstyrelsens arbete med att begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringarna satsar Miljöpartiet i sin budget 95 miljoner kronor under detta anslag. Vi satsar på länsstyrelsernas regionala arbete med energiplanering och klimatomställning. Vi avvisar samtliga regeringens satsningar som är öronmärkta för ny kärnkraft, inklusive medel för tillståndsprocesser. Det blir alltså en liten minuspost där.

Arbetet för att värna och stärka vårt fria och öppna samhälle måste ständigt fortsätta. Vi får aldrig ta vår demokrati för given.

För att skydda våra demokratiska grundvalar vill vi göra det svårare att genomföra grundlagsändringar. Vi vill skydda oberoende medier i hela landet och stärka domstolarnas oberoende. Vi vill sänka rösträttsåldern från 18 till 16 år i allmänna val som ett första steg på prov i svenska kommuner. Vi vill också genomföra flera av de förslag som föreslogs av kommittén Demokratin 100 år, bland annat att inrätta en nationell demokratifunktion.

Länsstyrelserna spelar som vi ser det en mycket viktig roll i våra regioner, och den statliga närvaron i regionerna är i högsta grad betydelsefull. Som regionala kontaktytor och gränssnitt till lokal och regional verksamhet är länsstyrelserna oöverträffade. Därför är det rimligt att ge länsstyrelserna det demokratifrämjande uppdraget.

Vi säger nej till AI för ansiktsigenkänning i realtid och därmed till regeringens satsning på 3 miljoner 2027 och 2028. Därmed minskar medlen till Integritetsskyddsmyndigheten.

En grundläggande del i demokratin är skyddet och respekten för de mänskliga rättigheterna. Institutet för mänskliga rättigheter är en central aktör för att fortsätta stärka och skydda dessa principer. Vi föreslår att Institutet för mänskliga rättigheter tillförs de medel man har äskat de närmaste åren i storleksordningen 25 miljoner.

Fru talman! Ett starkt mediestöd är en demokratisk investering. Det handlar om att ge utrymme för allsidig nyhetsförmedling, små redaktioner, lokala medier och alternativa röster som annars riskerar att trängas undan av marknadskrafter. Vi vill ytterligare stärka förutsättningarna för oberoende och granskande journalistik och stärka områden med svag bevakning. Vi vill därför öka mediestödet med 50 miljoner kronor.

Slutligen vill vi förbättra samordningen av medie- och informationskunnighetsfrågor mellan samhällets olika sektorer. En nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda bör tas fram så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas. Ett sådant arbete måste ske i nära samarbete med de aktörer som påverkas mest. För det ändamålet föreslår vi att 10 miljoner kronor avsätts till arbete hos Mediemyndigheten.

Jag ber om ursäkt för överdragen tid, men det var viktiga frågor. Jag kände att jag var tvungen att fortsätta.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)