Fru talman! När man kommer in som femte talare i debatten har mycket redan sagts som nu riskerar att upprepas.

Budgeten för rikets styrelse är som sagt väldigt omfattande, även om just detta utgiftsområde inte är det största. Debatten har dock väldigt många olika infallsvinklar. På de 96 A4-sidorna plus fyra sidors bilaga ryms många olika delar som man kan djupdyka i och kommentera. I utgiftsområdet ingår statschefen, riksdagen och regeringen men även Riksdagens ombudsmän, det vill säga JO, Riksrevisionen, de nationella minoriteterna, Regeringskansliet inklusive utrikesrepresentationen, länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter.

Målen för några av utgiftsområdets olika delområden har ett värde i sig att lyfta fram i den här debatten.

Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

Målen för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig och kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika.

Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Målet för politiken för nationella minoriteter är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Målet för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan.

Fru talman! Det är glädjande att en klar majoritet, 78 procent av befolkningen i åldrarna 16–85 år, är ganska eller mycket nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. Det är ingen skillnad mellan mäns och kvinnors uppfattning härvidlag. De som är minst nöjda är personer med låg utbildning och de som bor i större tätorter och städer. Där behöver naturligtvis åtgärder vidtas.

Regeringen har från och med i år ökat anslagen för hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser från 6 till 8 miljoner kronor per år. Av dessa är 1 miljon öronmärkt för hågkomstresor och utbildningsinsatser för skolor i områden med socioekonomiska utmaningar. Även folkmordet på romer under Förintelsen har uppmärksammats. Det har också gjorts insatser för att motverka antisemitism, antiziganism och andra former av rasism. Statens skolverk har tillsammans med Forum för levande historia fortsatt med att utveckla verktyget Demokratistegen för att nå fler förskolor och skolor.

Vikten av arbetet mot diskriminering och för förstärkning av de mänskliga rättigheterna belyses i en rapport om förekomst av diskriminering som vi just har tagit emot från Diskrimineringsombudsmannen. I en undersökning från 2022 uppgav 19 procent av studenter inom universitets- och högskoleområdet att de någon gång under sina studier hade upplevt sig diskriminerade. Det kunde gälla oönskad sexuell uppmärksamhet, kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller religion.

En fördjupad analys har gjorts av diskriminering i skolan som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Den visar att elever med olika religiösa tillhörigheter utsätts för diskriminering. Judiska och muslimska elever är särskilt utsatta. Det kan gälla kränkningar som kan utgöra hatbrott enligt brottsbalken eller diskriminering enligt diskrimineringslagen.

Skolorna brister när det gäller att utreda trakasserier och genomföra åtgärder för att förhindra trakasserier. Det förekommer också att skolor inte tar hänsyn till religiöst påkallad måltidsanpassning eller beviljar ledighet i samband med religiösa högtider som infaller på skoldagar. Vårdnadshavare med arabiskt eller muslimskt klingande namn får sämre bemötande i skriftliga kontakter med tjänstemän inom förskola och skola. Muslimska flickor som bär slöja blir utsatta för trakasserier, ibland av lärare och ibland av andra elever. Brottsförebyggande rådet beskriver att muslimska elever blir utsatta för islamofobiska hatbrott i skolan.

Även många kristna elever har upplevt att de blivit kränkta i skolan. En tiondel har dessutom blivit kränkta av en lärare. Kristna elever kan ifrågasättas av både andra elever och lärare, och det finns exempel på lärare som förminskar kristna elever eller behandlar dem som mindre vetande. Naturligtvis är inget av detta acceptabelt.

Rapporten belyser också diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering och visar att personer med funktionsnedsättning väljs bort. De flesta anmälningarna gäller personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, men det handlar även om personer med rörelse, hörsel- och synnedsättning, diabetes, bipolär sjukdom och intellektuell funktionsnedsättning. Skälet till att de väljs bort bedöms till stor del vara att arbetsgivaren inte är beredd att göra nödvändiga anpassningar av arbetsuppgifter och arbetsmiljö.

En annan, pinfärsk rapport från Skolverket handlar om antisemitism i skolan. Den understryker vikten av den satsning som regeringen gör för att stärka arbetet mot antisemitism och rasism och för att stärka judiskt liv i samhället.

Fru talman! Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, något som ska genomsyra all politik. Av budgetpropositionens del 1, som vi avhandlar i dag, framgår en rad åtgärder som regeringen vidtar mot diskriminering och för att stärka arbetet med de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen för mänskliga rättigheter har fortsatt, med informations- och kompetenshöjande insatser som har involverat både näringslivsorganisationer, företag, offentlig sektor och det civila samhället. Detta fortsätter naturligtvis med denna budget.

Institutet för mänskliga rättigheter bidrar till det systematiska arbetet genom att följa, undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas.

Med dessa kommentarer vill jag, fru talman, yrka bifall till utskottets förslag gällande utgiftsområde 1 Rikets styrelse.