Protokoll 2025/26:44 Onsdagen den 3 december

ärendedebatt / Rikets styrelse
Anf. 3 Mats Green (M)

Herr talman! Vi behandlar i dag konstitutionsutskottets betänkande om budgeten för utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Det handlar om totalt 21,6 miljarder för att statens kärnverksamheter ska fungera.

Som kollegan Michael Rubbestad konstaterade är det kanske inte det mest omfattande budgetområdet vad gäller volymen pengar, men det är utan tvekan det mest grundläggande budgetområdet. Det handlar i stora delar om värnandet av vår demokrati, vårt hävdvunna, stabila statsskick, vår uråldriga monarki och konungafamilj, alla grundläggande funktioner i vår statsapparat och den demokratiska styrningen av Sverige.

När det gäller finansieringen av bland annat Regeringskansliet, riksdagen, Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen finns det inget utrymme att sitta på staketet och bara titta på, herr talman. I stället krävs det handlingskraft, vilket den här regeringen har visat under tre års tid – och förhoppningsvis kan visa i ytterligare fyra år när väljarna har sagt sitt, herr talman.

Man kan naturligtvis slänga sig med slagord och floskler som att man satsar på byråkrati i stället för på människor. Men vad det handlar om, herr talman, är att vi måste skala upp och vässa oss i dessa extremt osäkra och omvälvande tider. Det gäller i synnerhet i vår del av världen, för Sverige ligger inte i ett tryggt, säkert och konfliktfritt hörn av världen.

Östersjön har i tusen år varit ett av världens känsligaste och mest strategiska områden. När man hör den svenska samhällsdebatten kan man ibland tro att de känsligaste områdena i världen framför allt ligger i Mellanöstern, i Sydkinesiska sjön och på Koreahalvön. Låt oss bara erinra oss om att även Östersjön är ett sådant och har varit det under tusen år. Vi befinner oss alltså tyvärr inte i den tusenåriga fredens rike.

Statsledningen måste oavsett regering vara beredd att möta helt andra och större utmaningar än vid något tidigare tillfälle sedan andra världskrigets slut för vår säkerhet och vår trygghet. Detta i en tid då kriget i Ukraina fortsätter och det säkerhetspolitiska läget för Sverige och vårt närområde är det allvarligaste på generationer, när cyberhoten ökar och när organiserad brottslighet hotar vår inre säkerhet. Vad väljer då oppositionen att fokusera på i det här sårbara läget? Jo, nedskärningar på Regeringskansliets förmåga att hantera just detta. Det är fel politik, herr talman. Skåne har närmare till kriget i Ukraina än till de egna svenska skidorterna.

När den här regeringen tog över makten för drygt tre år sedan var situationen allvarlig. Gängbrottsligheten hade vuxit till en nivå som hotade samhällets funktionalitet, och dödsskjutningarna hade nått alarmerande nivåer. Sverige hade under många år rört sig mot ökad utsatthet och minskat välstånd. Vi blev helt enkelt fattigare och samhället farligare.

Regeringens respons har varit kraftfull. Man ser till att polisen får rätt resurser, höjer straffsatserna och effektiviserar rättsväsendet. Men kampen mot kriminaliteten kräver mer än repression. Vi måste torrlägga gängens finansiering och förhindra att nästa generation lockas in i brottslighet.

Regeringen har avsatt medel för att avtala om anstaltsplatser utomlands så att kriminella faktiskt sätts bakom lås och bom och människor som gör rätt för sig kan leva sina liv utan att behöva möta sina förövare på gatan. Samtidigt driver regeringen omställningen till fossilfri energi, stärker försvarsförmågan och upprätthåller stödet till Ukraina, som är regeringens viktigaste utrikespolitiska uppgift.

Effekten av den moderatledda regeringens tid vid makten är tydlig i form av ökad trygghet på våra gator och mer pengar kvar i plånboken för vanliga människor. Genom en politik präglad av konsekvens och långsiktighet, reform efter reform och budget efter budget, förverkligar vi denna vision steg för steg.

Herr talman! Under utgiftsområde 1 ligger även minoritetspolitiken. Sedan attacken den 7 oktober har en minoritet i Sverige drabbats särskilt hårt. Ingen annan grupp har på så kort tid sett en sådan akut försämring av sina möjligheter att leva ett öppet och fritt liv som judarna. Rasism och intolerans är naturligtvis förkastligt oavsett mot vem det riktas, men antisemitismen har en särställning. Ingen annan grupp möter hat och hot från så många håll samtidigt – från nynazism, högerextremism, autonom våldsbejakande vänster men också från islamism.

Situationen i Malmö är särskilt allvarlig. Judiska familjer tvingas flytta. Synagogor kräver omfattande säkerhetsskydd, och barn kan inte bära sina davidsstjärnor öppet. Det är naturligtvis helt oacceptabelt, herr talman. Vi fortsätter arbetet med den nationella strategin för att stärka judiskt liv. Antisemitismen ska inte ha något som helst andrum eller tolereras i Sverige.

Valet 2026 närmar sig. Med det intensifieras hotet mot våra demokratiska institutioner. Anslaget för allmänna val och demokrati ökar med 674 miljoner kronor 2026 för att säkerställa att valet kan genomföras säkert och effektivt. Det är en nödvändig förstärkning när demokratin utsätts för påverkanskampanjer och försök att underminera vårt valsystem.

Riksdagsförvaltningen ska kunna fullgöra sina uppdrag, bland annat genom att stärka säkerheten för ledamöter. Det är tyvärr en nödvändighet när hot och hat mot förtroendevalda ökar även i Sveriges högsta beslutande församling.

Herr talman! Den här budgeten handlar om att säkerställa att Sverige kan styras, att våra demokratiska institutioner fungerar och att vi kan möta de utmaningar som vår tid ställer oss inför. Moderaterna och våra Tidökollegor tar ansvar. Vi lägger fram en väl avvägd budget som kommer att gå igenom och som tar stor hänsyn till det säkerhetspolitiska läget, stärker institutionerna för en fortsatt stark demokrati och innebär en effektiv användning av skattemedel.

Herr talman! Låt mig avsluta med att konstatera att vi moderater står för ordning och reda, en stark rättsstat, en stark demokrati och en stark konstitutionell monarki.

Vår monarki är en av världens äldsta, något av det bästa med Sverige och något som gör oss större i världen än vad vi är och större än vad våra 10 miljoner invånare annars hade berättigat till.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

I detta anförande instämde Lars Engsund, Ulrik Nilsson och Oskar Svärd (alla M).