Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4.

Socialdemokraterna vill att de finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de äldre. Vi står därför bakom förslaget som debatteras i dag om ett nytt högkostnadsskydd för tandvård för äldre, men vi vill också se särskilda satsningar för unga. Därför har vi lagt fram ett förslag i budgeten som gör att regeringens borttagna fria tandvård till unga 19–23 år återställs.

God tandhälsa är en viktig del av människors välbefinnande och hälsa. Samtidigt som tandhälsan förbättrats totalt sett kvarstår skillnader i tandhälsa mellan olika grupper i samhället. De som har högre utbildning och inkomstnivå skattar oftare sin tandhälsa som bättre och besöker tandvården oftare än de som har lägre inkomster och utbildningsnivå.

Omfattande tandvårdsbehov kan medföra betydande kostnader för den enskilde. Att avstå tandvård trots behov eller att endast söka tandvård vid akuta besvär kan leda till dålig tandhälsa som inte bara är stigmatiserande utan som även kan ge allvarliga följdsjukdomar. Vi vet att tandvårdsbesöken i högre åldrar minskar och inte motsvarar tandvårdsstatus och behov. De som är äldre får med denna reform bättre möjlighet att betala sin tandvård. Detta är särskilt värdefullt för dem som har låg pension, ansträngd ekonomi och stora tandvårdsbehov.

En viktig åtgärd för att öka tillgängligheten till god tandvård för alla och därmed bidra till förbättrad tandhälsa i befolkningen är att sänka de ekonomiska trösklarna till tandvården. Mot denna bakgrund tillsatte den socialdemokratiska regeringen en större tandvårdsutredning, vilken lämnade sina slutsatser och förslag i mars 2021. Nuvarande regering har inte gått vidare med den utredningens förslag till högkostnadsskydd men har nu lagt fram det förslag vi i dag debatterar.

Denna proposition är dock lite som grisen i säcken. Det står nämligen inte i propositionen att högkostnadsskyddet ska gälla från 67 år, att patienten ska betala 10 procent av tandvårdskostnaden eller vilka åtgärder som ska rabatteras och för vilka tänder. Men vi får helt enkelt lita på att regeringen gör som den har sagt och att allt detta framgår av de föreskrifter som myndigheterna ska ta fram efter beslutet. Denna oklarhet gäller även efter sverigedemokraten Linda Lindbergs uppräkning. Det står nämligen inte uttryckligen i propositionen. Vi tror dock att det blir resultatet.

Det som däremot står i lagförslaget är att den som har det största behovet av tandvård ska ges företräde till vården, vilket är bra. Det står också att högkostnadsskyddet ska kombineras med en prisreglering så att högkostnadsskyddet verkligen kommer patienten till godo. Tandläkaren får nämligen inte ta ett högre pris än referenspriset för den åtgärd som ingår i högkostnadsskyddet för denna åldersgrupp. Referenspriset fastställs av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Exakt vilka tandvårdsåtgärder det gäller kommer som sagt att publiceras senare.

Vi har ställt en fråga till socialministern om det går att ta betalt för tillval eftersom det har förekommit uppgifter i medierna som gjorde oss tveksamma. Men vi fick ett mycket tydligt svar. Tillval inom särskild tandvårdsersättning, som det här högkostnadsskyddet heter, vid sidan av referenspriset medges inte.

Fru talman! Var femte patient känner inte alls till att priserna kan variera stort mellan olika tandvårdsmottagningar – och de varierar verkligen. Hur det ser ut där du bor går att se på en officiell webbsida som heter Tandpriskollen. Här kan man söka på olika tandvårdsmottagningars priser på alla orter. Priser över referenspriset betalas av patienten själv, och priserna är ökande. Därför är det bra med en reform som gör att cirka 29 procent av marknaden prisregleras – något som är nödvändigt om reformen över huvud taget ska ha effekt på patienternas avgifter.

Tandvården måste också vara tillgänglig för alla i hela landet. Men ojämlikheten vad gäller tillgång till tandvård växer, särskilt på landsbygden, i mindre städer och i socioekonomiskt utsatta områden. Därför vill vi se en högre ersättning till landsbygdskommuner och blandade kommuner, vilket utredningen bakom denna proposition föreslog men regeringen inte lägger fram. Vi har hört att EU:s statsstödsregler är ett skäl, men regeringens kommentarer är vaga. Trots att vi har ställt frågor om när det kan komma ett besked om detta får vi inga svar.

Fru talman! Det är stora problem med kompetensförsörjningen i tandvården. I 18 av 21 regioner råder brist på tandläkare och tandhygienister, och i vissa län är bristen särskilt allvarlig. Vi kan inte ha stor brist på tandläkare och tandhygienister i en majoritet av Sveriges kommuner medan det är överetablering i Stockholm. Här behöver flera olika åtgärder vidtas. Till exempel borde Nationella vårdkompetensrådet få ett nytt uppdrag när det gäller kompetensförsörjningen i tandvården. Det särskilda stöd till landsbygdskommuner och blandade kommuner som jag tidigare nämnde behöver därför bli verklighet.

Vi vill också att den här reformen utvärderas ordentligt. Det finns risker med alla reformer inom tandvårdssystemet, och det kan uppstå både önskade och oönskade effekter. Det är ganska olyckligt att debatt och beslut i frågan tas så här sent på året eftersom reformen ska träda i kraft redan efter nyår. Det är nu otydligt för såväl patienter som vårdgivare vad som ingår, och missförstånd florerar, vilket är tråkigt. Det hade varit bra om det hade varit tydligt tidigare så att alla i detalj hade kunnat veta vad som faktiskt kommer att ingå.

Tyvärr beskrivs tandvården som generellt drabbad av överbehandling och felfakturering. Oseriösa och kriminella aktörer förekommer, och det statliga tandvårdsstödet är särskilt sårbart. Vid en kontroll upptäcktes att en hel del behandlare som fått ersättning inte ens var tandvårdspersonal. Därför måste detta följas upp, särskilt när systemet nu tillförs mycket nya skattepengar. En tillståndslag är på plats, vilket är bra, och det är viktigt att fler insatser görs för att motverka fusk och kriminalitet inom tandvårdssystemet.

Avslutningsvis: Vi vill ha en behovsstyrd tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Dagens reform är ett viktigt steg i rätt riktning men för en begränsad grupp. Nu är det viktigt att gå vidare mot en modell där tandvårdsbehoven i alla åldersgrupper står i fokus och där alla i hela landet får tillgång till tandvård.