Fru talman! I juli förra året kom Internationella domstolen med ett utlåtande gällande Israels ockupation av Gaza, Västbanken inklusive östra Jerusalem samt Golanhöjderna. Domstolen gjorde tydligt att ockupationen är illegal och att den måste upphöra samt att Israel måste montera ned bosättningarna och flytta ut bosättarna från ockuperat område.

Men domstolen var även mycket tydlig med att omvärlden, där såklart Sverige ingår, inte får stödja Israels bosättningspolitik vare sig politiskt eller ekonomiskt. Trots det ser vi än i dag att vår svenska regering exempelvis inte ens förbjudit import av varor från de illegala bosättningarna.

Ett par månader efter Internationella domstolens utlåtande kommer ett utslag från EU-domstolen gällande EU:s handelsavtal med Marocko. Domstolen upphäver handelsavtalet, eftersom det strider mot internationell rätt. Domstolen slår fast att Marocko inte har suveränitet över det ockuperade Västsahara samt att det är det västsahariska folket, genom Polisario, som ska involveras i avtal där produkter från Västsahara ingår. Trots det tydliga domslutet väljer den svenska regeringen att ett år senare skriva på ett nytt handelsavtal med Marocko, trots att västsaharierna återigen inte fått delta i förhandlingarna.

Fru talman! Trots regeringens återkommande mantra om att värna internationell rätt och stå upp för den regelbaserade världsordningen är det tydligt att man när det kommer till kritan struntar i just internationell rätt för att gynna ekonomiska intressen.

Än mer oroande är det att regeringspartiet Kristdemokraternas utrikespolitiska talesperson har kallat Internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder mot Israels premiärminister skandalös och hävdat att beslutet kommer att leda till att ”ICC:s legitimitet och oberoende kommer att undermineras och ifrågasättas”. Tidölagets största partis partiledare gjorde ett uttalande där han kallade arresteringsordern för obegriplig. Om vi inte själva lever upp till internationella domstolars utlåtanden och om vi dessutom aktivt baktalar domstolarnas beslut, hur ska vi då kunna förvänta oss att andra länder ska leva upp till besluten?

Men det är inte bara vår regering och dess stödparti som går emot domstolarna. Än allvarligare blir situationen när makthavare som USA:s president Trump aktivt drar in stöd till just internationella domstolar. USA:s sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen har hämmat domstolens arbete, då personal och samarbetspartner dragit sig ur eller begränsat sin samverkan av rädsla för repressalier.

Miljöpartiet vill i stället stärka domstolars ställning och öka både det politiska och det ekonomiska stödet till dem genom att tillföra ytterligare medel till Internationella brottmålsdomstolen, Internationella havsrättsdomstolen och Permanenta skiljedomstolen.

Fru talman! I en tid då världen präglas av krig, konflikter och ökade spänningar är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. För Miljöpartiet är det oerhört viktigt att Sverige är en global röst för demokrati och mänskliga rättigheter, för en regelbaserad världsordning och för en fredlig värld där vi tillsammans kan ta oss an globala utmaningar, såsom klimatkrisen, extrem fattigdom och ojämlikhet.

Sverige ska vara en ledande aktör i det internationella arbetet för fred och säkerhet. I en värld med hybridkrigföring, terrorism och klimatrelaterade katastrofer måste vi rusta för att förebygga och hantera konflikter innan de trappas upp.

Inför 2024 kapade regeringen det statliga ekonomiska stöd som i 100 år getts till svenska organisationer inom civilsamhället som arbetar för fred och nedrustning. Flera av dessa organisationer utför också ett oerhört viktigt arbete i att främja dialog och fredsbyggande internationellt. I en tid med försämrat säkerhetspolitiskt läge är det fredsfrämjande arbetet viktigare än någonsin. Miljöpartiet vill därför se både en utökad satsning på Utrikesdepartementets freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och ett återupptaget och dubblerat stöd till fredsorganisationerna.

Fru talman! Samtidigt som vi behöver satsa på fredsfrämjande arbete och diplomati behöver vi också stå rustade för framtidens utmaningar. Ryssland har hotat att använda kärnvapen mot Ukraina, och utvecklingen av nya vapensystem, inklusive autonoma vapen och kemiska vapen, går i en rasande takt.

Svensk forskning om nedrustning och icke-spridning måste öka. Därför vill Miljöpartiet stärka forskningen via anslag till Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, FOI:s CBRN-verksamhet och andra projekt, både i Sverige och utomlands, som genomförs på området. Det är också hög tid att Sverige ansluter sig till FN:s konvention om kärnvapenförbud, TPNW.

Fru talman! Vår värld präglas av mångfasetterade kriser. Hybridkrigföring, terrorism och extremism samt naturkatastrofer till följd av klimatförändringar är några av de kriser som vi tvingas hantera parallellt. När vår regering prioriterar återvandring och svensk handel framför fattigdomsbekämpning, diplomati, fredsbyggande, internationellt samarbete, demokratistärkande, stöd till oppositionella, fria medier, mänskliga rättigheter och garanten för den regelbaserade ordningen i form av internationella domstolar finns det en risk att det samarbete som byggts upp internationellt läggs åt sidan och att vi ser minskat samförstånd och minskad förståelse.

Det finns även risk för att konflikter ökar när resursbrist, hot och andra kriser behöver hanteras. För Miljöpartiet är det oerhört viktigt att Sverige är en global röst för demokrati och mänskliga rättigheter, för en regelbaserad världsordning och för en fredlig värld där vi kan ta oss an globala utmaningar.

Fru talman! Då Miljöpartiets budgetförslag för utgiftsområde 5 överskrider den rambudget som riksdagen klubbade förra veckan kan vi inte reservera oss mot utrikesutskottets förslag till beslut. Jag får därför i stället hänvisa intresserade till Miljöpartiets särskilda yttrande samt hela vår budgetmotion för 2026.