Fru talman! Vi debatterar utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Det handlar om något av det mest grundläggande vi gör: hur Sverige tar ansvar i världen, hur vi bygger vår egen säkerhet tillsammans med andra och hur vi står upp för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätten när dessa utmanas.

För Kristdemokraterna är utgångspunkten klar. Sverige är ett litet land, men vi har ett stort ansvar. I en tid präglad av rysk aggression, krig i vårt närområde, ökade geopolitiska spänningar och informationspåverkan har vi inte råd med vare sig naivitet eller symbolpolitik. Vi behöver en genomtänkt, finansierad och långsiktigt hållbar politik för internationell samverkan. Utrikesutskottets förslag till riksdagsbeslut uppfyller detta, och Kristdemokraterna står bakom det.

Ramen för utgiftsområdet uppgår till drygt 2,5 miljarder kronor. Det är inga jättesummor i statsbudgetsammanhang, men de är strategiskt viktiga. Cirka två tredjedelar av medlen går till avgifter till internationella organisationer. Denna kostnadspost är en investering i vår egen säkerhet och vårt inflytande. Utan medlemskap i FN, EU, Nato, OSSE, Europarådet, OECD och det nordiska samarbetet har vi betydligt svårare att påverka och försvara de värden som är viktiga för oss: demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatlighet och respekt för internationell rätt.

Fru talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat Europas säkerhetsordning. Riksdagen har tidigare tillkännagivit att Sverige behöver ett nytt förhållningssätt till Ryssland. Regeringen har nu slagit fast en motverkanspolitik. Det är en långsiktig, samlad linje för att förhindra rysk maktexpansion, motverka ryskt inflytande och begränsa regimens möjlighet att göra skada. Det är en nödvändig inriktning.

Denna budget är en del av att göra den politiken operativ, genom vårt medlemskap i internationella organisationer och genom strategiska insatser, sanktioner och satsningar på kunskap, exportkontroll och investeringsgranskning.

Samtidigt slår regeringen fast att stödet till Ukraina är den främsta utrikespolitiska uppgiften. Här, i utgiftsområde 5, skapar vi förutsättningar för diplomati, sanktioner, fredsfrämjande arbete och den typ av internationellt samarbete som gör det möjligt att hålla Ryssland ansvarigt och att stödja Ukraina politiskt, ekonomiskt och rättsligt. Kristdemokraterna välkomnar denna prioritering. Vi ska stå vid Ukrainas sida tills landet har vunnit fred och frihet.

Fru talman! En viktig del av betänkandet gäller regeringens resultatredovisning. Utrikesutskottet har under flera år efterfrågat bättre koppling mellan mål, insatser, resultat och anslag. Målet för utgiftsområde 5 – att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder – är brett och svårt att mäta. Därför är det positivt att regeringen nu tagit tydliga steg framåt.

Att samla politiken under fem inriktningar kopplade till respektive anslag – från inflytande i internationella organisationer till Sverigefrämjande och strategiska insatser – ger en mer logisk och transparent struktur. Att man dessutom tydligt redovisar och motiverar användningen av Nation Brands Index som indikator för Sverigebilden och nu följer riksdagens riktlinjer med tioåriga tidsserier är ett steg i rätt riktning.

Kristdemokraterna delar utskottets bedömning att utmaningarna kvarstår men att resultatredovisningen är tydligare än tidigare. Vi förväntar oss att det fortsatta utvecklingsarbetet med fler relevanta indikatorer fortsätter. Med knappa resurser är det extra viktigt att varje skattekrona inom utrikes- och säkerhetspolitiken gör maximal nytta.

Fru talman! Låt mig säga något även om de centrala anslagen. Avgifterna till internationella organisationer ökas med drygt 240 miljoner kronor, främst till följd av höjda avgifter till FN och Nato samt ökade rättskostnader i internationella rättsprocesser där Sverige är part. I en alltmer osäker omvärld är detta inte någon lyx. Det är grundläggande säkerhetspolitik. Självklart ska Sverige betala sina avgifter och vara en aktiv, konstruktiv medlemsstat.

Det är också viktigt att ändamålsbeskrivningen för anslaget nu korrigeras, så att den överensstämmer med 2025 års formulering. Det ger den flexibilitet som behövs för att kunna hantera konsulära kriser, stöd till svenskar i nöd, arbetet med bortförda barn och vår medverkan i internationella domstolsprocesser. Det handlar om konkret ansvarstagande för svenska medborgare och för rättsstatens principer.

När det gäller freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet föreslås inga andra förändringar än pris- och löneomräkning. Här vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet höja anslaget, medan Centerpartiet i stället vill sänka det. Det är ett intressant faktum som vi ser på många ställen i budgetförslagen och visar på svårigheterna med ett realistiskt rödgrönt regeringsalternativ.

Inspektionen för strategiska produkter förstärks för granskning av utländska direktinvesteringar och exportkontroll av krigsmateriel. Det är helt rätt prioriterat. I dag är strategiska investeringar, teknologier och känslig infrastruktur en del av den säkerhetspolitiska spelplanen. Fientliga regimer använder ekonomiska verktyg för att påverka och undergräva andra länders säkerhet. Då måste Sverige ha en stark och väl fungerande kontrollmyndighet.

Fru talman! Svenska institutet spelar en nyckelroll för Sverigebilden, kulturutbyte, demokratiarbete och talangattraktion. Regeringen föreslår att anslaget till Svenska institutet utökas just för talangattraktion, samtidigt som medel flyttas från ett exportfrämjande anslag till ett annat utgiftsområde. Det är klok politik. Sverige behöver locka kompetens som stärker både vårt näringsliv och vår forskning, inte minst inom grön omställning och digitalisering.

Anslagsposten Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser är bred men central. Här ryms bland annat insatser för mänskliga rättigheter, demokrati, miljö i Östersjöregionen, arbete gentemot Ryssland och Belarus, informations- och Sverigefrämjande insatser samt stöd till rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning, inklusive relevant verksamhet vid FOI. Att ändamålsbeskrivningen korrigeras tillbaka till 2025 års formulering är viktigt för att säkerställa kontinuiteten i detta arbete.

Fru talman! Regeringen begär bemyndiganden för fleråriga åtaganden inom freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och inom de utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatserna. Kristdemokraterna stöder detta. Långsiktighet är en förutsättning för trovärdighet gentemot våra samarbetsorganisationer, partnerländer och inte minst civilsamhällesaktörer, som ofta arbetar under mycket svåra förhållanden.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har valt att avstå från ställningstagande till själva budgetbeslutet inom utgiftsområdet och i stället redovisa sina överväganden i särskilda yttranden. Det är deras val. Vi kristdemokrater väljer att ta ansvar för helheten.

Fru talman! I en farligare värld behöver Sverige vara en pålitlig partner, en tydlig röst för demokrati och mänskliga rättigheter och ett land som tar ansvar för sin egen och andras säkerhet. Utgiftsområde 5 är inget stort område i kronor räknat, men det har stor betydelse. Med den här budgeten stärker vi Sveriges internationella engagemang, vår säkerhet och vår förmåga att verka för fred, rättvisa och människovärde. Kristdemokraterna kommer att rösta för utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och mot samtliga motioner.

(Applåder)