Fru talman! Tack, Margareta Cederfelt, för det ärliga svaret! Jag hoppas verkligen att du läser på, för det här är en konflikt som behöver uppmärksammas mer.

Apropå att hålla fokus på alla områden kan jag också säga att vi i små partier tvingas hålla koll på i princip alla områden.

Jag vill ge ledamoten Cederfelt rätt i att det är regeringen som tecknar avtal. Men just det här avtalet har också tecknats på EU-nivå, vilket innebär att det har gått via EU-nämnden. Där har regeringspartierna gett stöd till regeringen för detta, så det är någonting som även partierna i riksdagen har ställt sig bakom.

Jag går över till att tala om en annan domstol, nämligen den internationella domstolen. I juli förra året slog den internationella domstolen, det vill säga FN:s högsta juridiska instans, fast att Israels ockupation av Gaza, Västbanken, inklusive östra Jerusalem, och Golanhöjderna är illegal. Man slog fast att Israel måste montera ned bosättningarna och flytta ut alla bosättare.

Man slog också fast en annan sak, nämligen att omvärlden, där Sverige såklart ingår, har ett ansvar. Man har ett ansvar för att inte stödja Israels bosättningspolitik eller bosättningarna vare sig ekonomiskt eller politiskt.

Det här tycker jag är en självklarhet, och det borde vara en självklarhet för alla som pratar om en tvåstatslösning. Men än i dag är det tillåtet att importera varor från israeliska bosättningar. Det finns länder i EU som har stoppat den här importen. Men jag har ännu inte sett att Moderaterna har ställt sig bakom ett stopp för importen av varor från bosättningar, och regeringen har inte gjort ett jota för att få stopp på den.

Det är snart ett och ett halvt år sedan domslutet kom, och Sverige ger fortfarande ekonomiskt stöd till bosättningar genom att tillåta handel med bosättarvaror. Hur kommer det sig?