Fru talman! Det börjar sällan med dramatiska rubriker. Det börjar med tystnad, med att någonting försvinner utan att någon riktigt kan sätta fingret på vad. Det kan vara en studiecirkel som läggs ned, en replokal som försvinner, att ett föreningsbidrag dras in eller att en kritisk röst inte längre bjuds in till samtalet. Sällan ser vi när det händer, men plötsligt känns det, och då har det redan hunnit gå för långt.

I världen ser vi hur 40 års demokratiska framsteg har rullats tillbaka. Enligt VDem-institutet var demokratin 2023 nere på 1985 års nivå – inte på grund av dramatiska kuppförsök utan genom en långsam, målmedveten försvagning. Det sker inte bara långt borta, utan det sker här och nu i vårt Sverige.

Den politik den SD-ledda regeringen i dag driver försvagar vitala delar av det som bär upp vår demokrati: folkbildningen, kulturen, civilsamhället och public service – allt det som bygger tillit och får samhället att hålla ihop.

Tillit är inget vi får gratis. Det byggs i mötet mellan människor, i samtalet, i kunskapen, i det fria ordet, i folkbildningen, på kulturscenen och i föreningslivet. När dessa rum och samtal försvagas försvagas också vår förmåga att hålla ihop och att våga lita på varandra. När dessa grundläggande byggstenar ifrågasätts och urholkas vittrar tilliten. När tilliten försvagas försvagas också vår demokratiska beredskap.

Fru talman! Vi går nu in i ett valår. Ett valår sätter tonen för samhällsklimatet flera år framåt. Samtidigt ser vi hur ungas tilltro till demokratin har minskat. Vi såg ett lägre valdeltagande 2022. Vi ser hur misstron fortsätter att växa och gro i vårt samhälle, och det är i misstrons kölvatten extremismen växer. Bara för några dagar sedan marscherade nazister öppet i Stockholm. Maskerade män skanderade hatbudskap i vår stadskärna. Nyligen dömdes fyra nazister för flera våldsamma överfall där offren valts ut slumpmässigt efter hudfärg.

Vi måste förstå att inget av detta sker i ett vakuum. När det demokratiska samtalet försvagas, när avståndet mellan människor växer, när politiker väljer att ställa människor mot varandra, då får extremistiska krafter större utrymme. Tilliten skadas, och demokratin naggas i kanten.

Fru talman! När vi pratar om beredskap talar vi ofta om det militära –vapen, försvar och utrustning. Men en nations verkliga styrka i kris handlar lika mycket om sammanhållning, tillit och människors tro på våra gemensamma institutioner. Demokratisk beredskap är att människor litar på varandra och samhällets förmåga att hantera det svåra och på att alla får vara med. Det är motståndskraft byggd på tillit.

Rysslands krig i Ukraina, pandemin, klimatkrisen – allt detta visar att kriser inte bara kan mötas med hårda resurser. De kräver någonting mjukare men minst lika avgörande: ett samhälle som håller ihop och som är byggt på tillit. Försvagar vi demokratin försvagar vi också vår beredskap. Därför måste vi värna det som skyddar den: fria medier, starka folkrörelser, oberoende kultur och en öppen folkbildning.

Tillit är inte bara ett medel för demokratin utan själva grunden för att vi ska kunna fatta kloka beslut tillsammans. Vi ledamöter här i kammaren bygger inte upp demokratin. Vi kan i bästa fall upprätthålla den. Demokratin byggs utanför den här byggnaden.

Tidigare i dag satt representanter från kultursektorn, scenen, folkrörelserna och folkbildningen här på läktaren. Det är de som bär vår demokrati framåt varje dag. Jag vill ge dem mitt löfte att vi socialdemokrater kommer att ta kampen tillsammans med dem.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 december.)