Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till kulturutskottets förslag till beslut i betänkandet.

Det svenska kulturarvet är viktigt och avgörande för vår identitet och sammanhållning. Det är ovärderligt. Det innefattar svensk historia, både materiellt och immateriellt, och ger förståelse och kunskap om tidigare generationers slit, kunskaper, tro och levnadsöden och förklarar även vår egen samtid.

Kulturarvet är centralt. Det är historien om Sverige. För att detta värdefulla arv ska fortsätta att vara meningsfullt krävs en långsiktig politik som värdesätter och slår vakt om det.

Att ge fler människor tillgång till kultur och till Sveriges museer är en viktig gärning. Museerna ser till att kulturarvet bevaras och levandegörs. Satsningar gör att de kan fortsätta att bedriva en verksamhet av hög kvalitet. Museer som är stiftelser har fått anslag för att deras verksamhet ska stärkas och fler få tillgång till kultur.

Till exempel är Nordiska museets roll som kulturbärare och bevarare av kulturarvet stor. Museet bevarar både materiellt och immateriellt kulturarv, såsom föremål, traditioner, seder, sägner och visor. Dess roll för att bevara det immateriella kulturarvet är omistlig. Museet är expertinstans för muntliga traditioner, uttryck, sociala sedvänjor, riter och högtider, och det dokumenterar aktivt detta levande kulturarv.

Förstudien om ett nationellt museikort som kan ge fler möjlighet att besöka några av våra många museer runt om i landet är också ett intressant initiativ. Det har slagit väl ut i vårt grannland Finland, och det skulle kunna få fler att ta del av och intressera sig för vårt kulturarv.

Tidöregeringens kulturbudget har de senaste åren inneburit ökade anslag till bidragsfastigheter som förvaltas av Statens fastighetsverk. Mellan 2024 och 2026 har anslaget höjts med totalt 450 miljoner kronor för att förbättra underhållet av kulturhistoriska byggnader som fornlämningar, fästningar och slott.

Satsningen syftar till att hantera brister i underhållet som tidigare har funnits. Det handlar alltså om kulturhistoriskt värdefulla byggnader som inte kan finansiera sitt eget underhåll genom hyresintäkter. Totalt läggs 1 320 miljoner på sådana fastigheter under tre år, 2024–2026. Det tidigare anslaget räckte inte för att täcka underhållsbehovet, vilket ledde till en risk för förfallna byggnader.

Fastigheter som ingår är bland annat Riddarholmskyrkan och slott som Skokloster och Nyköpingshus. Fästningar som fått satsningar tidigare är Karlstens fästning, Nya Älvsborgs fästning, Bohus fästning och Varbergs fästning, för att nämna några. Dessa fastigheter är en viktig del i berättelsen om vår historia. Där finns nycklarna till vårt förflutna. Detta är en viktig kulturarvsinsats som Tidöpartierna har prioriterat.

Digitaliseringssatsningar för bland annat Riksarkivet har också gjorts för att påskynda arbetet med digitaliseringen av kulturarvet. Redan i fjol anslogs medel för att stärka arbetet med att digitalisera kulturarvet. Reformen innebär att regeringen satsar 20 miljoner kronor årligen 2024–2026 för att säkra kulturarvet genom digitalisering av arkiv- och föremålssamlingar inom statliga museer, annan statlig verksamhet och verksamheter med statligt stöd. Att kulturarvet finns digitalt tillgängligt är av stor vikt, inte minst som en beredskapsåtgärd.

Läsfrämjande och läsförståelse är en prioriterad fråga. Statens skolverk och Statens kulturråd fick under 2024 i uppdrag att ta fram läslistor med olika typer av litteratur som ska vara ett stöd för förskollärare och lärare. Denna insats kompletterades ytterligare i fjol.

I de budgetar som lagts fram har stora satsningar återkommande gjorts på läsning på olika vis, inte minst när det kommer till skolan och elevers möjlighet att få adekvat läsning och litteratur i klassrummen. Förlängningen av den tidigare beslutade satsningen på folkbibliotekens läsfrämjande arbete riktat till barn och unga är bra. De 40 miljoner kronor som nu avsätts till detta kommer att vara välgörande.

Skolan är en viktig aktör för att ge alla barn och ungdomar möjlighet att möta kulturarvet redan i ung ålder. Detta ger eleverna kunskap och upplevelser av det förflutna som gör dem bättre rustade att förstå sin samtid och forma sin framtid.

Till sist vill jag nämna några ansatser som kanske kan så lite frön inför kommande förhandlingar. Få andra idéer och institutioner har haft en så betydande påverkan på den svenska kulturen som kristendomen och den svenska kyrkan. Genom åren har den svenska kulturen och den svenska kyrkan ömsesidigt påverkat varandra.

Under det senaste århundradet har sekulariseringar och förändringar inom kyrkan resulterat i att många har valt att lämna Svenska kyrkan och därigenom avstå från att betala kyrkoavgift. Detta har lett till en betydande minskning av kyrkans resurser. Detta innebär en hotbild mot Sveriges största samlade fysiska kulturarv, som fortfarande används i sitt ursprungliga syfte.

Ersättningen har varit densamma sedan 2009 fram till 2024, då SD-regeringen eller Tidöregeringen höjde den från 460 till 490 miljoner årligen. I SD:s kulturarvsmiljard, som vi hade 2021 i den sista budget vi lade fram innan vi fick en gemensam Tidöbudget, anslog vi den summa som kyrkan egentligen skulle ha med tanke på värdeminskningen: 700 miljoner kronor.

Med detta tackar jag fru talmannen för ordet och ber om ursäkt om jag överskred talartiden med 50 procent.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Det var mer än 50 procent, tyvärr.)

(forts.)