Fru talman! Idrotts- och friluftslivet har en helt unik förmåga att skapa gemenskap mellan generationer och mellan människor med olika social bakgrund. Samtidigt är det en arena för demokrati, kreativitet och social tillhörighet.

När vi tog över regeringsmakten för snart fyra år sedan hade Socialdemokraterna lett landet i åtta år. Det var åtta förlorade år. Det var tydligt att det dåvarande regeringsunderlaget inte förmådde få ordning på tryggheten eller ekonomin och att man inte förmådde hantera kulturområdet.

Om några månader står vi vid ett viktigt vägskäl. Antingen får vi återigen en mandatperiod präglad av osäkerhet och handlingsförlamning, eller så fortsätter vi på den inslagna vägen. Det senare alternativet innebär att vi tar krafttag mot brottsligheten och återupprättar hushållens köpkraft samtidigt som vi kan satsa på kulturen och fritiden.

Fru talman! Den här regeringen har både mandatet, viljan och förmågan att satsa på idrott och kultur. Vi gör det dock inte med gårdagens lösningar, för då får vi gårdagens resultat. Under de tre år som har fortlöpt har en rad åtgärder vidtagits för att tillgängliggöra idrott och kultur. Mycket av det som genomförts har redan nämnts här i tidigare anföranden, men jag vill lägga till någonting som ännu inte har berörts.

Förra veckan besökte jag Svenska Fotbollförbundet. Man talade varmt om Idrottsklivet, som är en av regeringens viktiga reformer för att barn som står långt ifrån ett aktivt fritidsliv eller sportutövande ska ha möjlighet att hitta dit. Detta betänkande är av extra stor vikt eftersom det har möjliggjort, och även framöver kommer att möjliggöra, att också den som i dag står långt ifrån bjuds in.

Fru talman! Svenska barn rör sig alldeles för lite. Många når inte upp till 60 minuters fysisk aktivitet varje dag, vilket är den rekommenderade tiden. Det håller inte. Därför har regeringen gjort mer för att barn, oavsett bakgrund, ska ges möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid. Vi vet att barn som rör sig mycket på fritiden presterar bättre i skolan och mår bättre. I slutändan är detta en rättvisefråga.

Tidigare i år lanserade vi fritidskortet. Det är ett stöd riktat till barn och unga mellan 8 och 16 år som kan användas som betalning för en fritids- eller kulturaktivitet. Socialdemokraterna har sagt att det är en dyr reform. Vi moderater säger i stället att föräldrarnas ekonomi inte ska stå i vägen för möjligheten att spela fotboll eller att lära sig spela gitarr.

I går, den 1 december, hade 338 147 fritidskort beviljats. Det är faktiskt ett imponerande antal. Över 40 000 barn och unga har beviljats det lite dyrare stödet på 2 000 kronor. De kommer från familjer som tar emot bidrag.

Låt oss konstatera att vi är på rätt väg. Barn som tidigare stod långt ifrån en fritidsaktivitet har nu blivit inbjudna.

De som ställer sig positiva till Socialdemokraternas argument att fritidskortet är för dyrt behöver ställa detta i relation till vad det hade kostat att de över 40 000 barn som i dag har tagit del av 2 000 kronor inte hade bjudits in. Vad hade det kostat i stillasittande? Vad hade det kostat i psykisk ohälsa? Vad hade det kostat i försämrade skolresultat? Vad hade det kostat i brist på tillit och gemenskap?

Det tål att understrykas att reformen är en av många insatser som genomförs ute i landet. Jag är stolt över att regeringen har vågat tänka nytt och inte har fastnat i gamla spår.

Fru talman! Jag vill också påpeka att regeringen har satsat extra på simundervisning. Vi ser att Sverige tappar när det gäller denna kompetens, och vi gör någonting konkret åt det.

Vi skjuter också till pengar till Fritidsbanken för att göra det lättare för fler att komma över prisvärd idrottsutrustning. Detta gäller även parasportutrustning, som är dyr men viktig.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om friluftsliv. I budgeten för 2026 avsätter vi 5 miljoner kronor till friluftslivets organisationer. Det är för att alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, få känna välbefinnande i skog och mark, hitta social gemenskap och få ökad kunskap om natur och miljö. Att vistas i naturen ger dessutom många viktiga hälsoeffekter.

En nyligen släppt rapport från Svenskt Friluftsliv visar att tre av fyra anser att friluftsliv är viktigt för hälsa och välbefinnande, men många anser också att de inte är ute i naturen så mycket som de hade önskat. Därför är jag glad att vår politik har uppmärksammat frågan och bjudit in fler – eller bjudit ut.

I Sverige ska det vara lätt att ta ansvar för sin hälsa. Det går att läsa vad statsbidragen har gjort för friluftsorganisationerna under mandatperioden – men ännu viktigare vad de har haft för betydelse och effekt.

Fru talman! Idrott, kultur och friluftsliv handlar om frihet att utvecklas, möta andra människor, hitta sig själv och utforska nya idéer och uttryckssätt. Denna frihet kan vi aldrig ta för given, och den kräver att vi skapar förutsättningar utan att detaljstyra. Regeringens budget balanserar just dessa två delar.

Vi stärker också det civila samhället. Vi vill utveckla och förbättra civilsamhällets möjlighet att göra människor delaktiga och stärka förutsättningarna för människor att kunna bidra till samhällsutvecklingen och fördjupa sin kunskap.

I budgeten för 2026 har regeringen lagt cirka 17,3 miljarder på det område vi nu debatterar. Av dessa medel går en stor del till just idrott: 2,1 miljarder för att vara exakt. Jag är särskilt stolt över att en del av dessa pengar går till att verka för att de som står längst ifrån idrotten ska hitta dit. Vår politik har lett till mätbart fler idrottade timmar. Idrottsklivet, fritidskortet och fokus på rörelsefrämjande aktiviteter och friluftsliv är regeringens melodi. Regeringen står för målmedvetenhet och en effektiv politik där vi ser problemen och vill göra skillnad i praktiken.

Fru talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)