Herr talman! Jag tackar för intressanta diskussionsfrågor.

Ni har sänkt skatten mest för de rika. Det är en dålig konjunkturpolitik, och det är en orättvis ekonomisk politik. Vi ser resultatet av detta. Det blir mindre konsumtion. Man hade kunnat lägga pengarna på dem som faktiskt använder dem. Då hade vi fått mycket bättre tillväxt i Sverige. Då hade vi haft mer att lägga på exempelvis kulturen. Vi hade haft mer reformutrymme.

Man tog bort bostadsstödet när bostadsbyggandet föll. Man skar i arbetsmarknadspolitiken när arbetslösheten steg. Som enda land i Norden har man inte höjt barnbidraget. Man har skurit ned folks bostadsbidrag. Man har gjort det dyrare med mediciner. Det här är ganska precisionsartade grejer som inte riktigt gynnar grupper som hade behövt pengarna, om man säger så. Det är en dålig konjunkturpolitik, förutom att den är orättvis.

Sedan gäller det folkbildningen. Fusket är dåligt; det ska vi inte ha. Därför har man förstås försökt hantera det. Man har rigorösa kontrollsystem, och man har väldigt mycket gjort upp med det där. Det är efter att man har gjort upp med det som era förslag på nedskärningar kommer. De kommer efter att man har städat. Därför tycker jag att det argumentet liksom faller.

Om ledamoten vill engagera sig i konsekvenserna för folkbildningen kan jag säga att det finns rapporter som visar dem väldigt tydligt. Med en karta på Sverige visas det vad effekterna är för de olika verksamheterna och för de olika kommunerna och vilka grupper man träffar. Det finns svart på vitt. Det finns väldigt tydlig statistik.

Det är landsbygden som drabbas värst. Det är där kulturen inte når ut. Det är en bred kulturverksamhet med föreningsliv, kulturarrangemang, konserter och allt möjligt som studieförbunden arrangerar för att vi ska få ta del av vårt kulturarv som försvinner.

Jag undrar vad man ser framför sig när man tar bort en tredjedel. Vad är det som inte längre ska göras? Vad är det ni inte vill ha av folkbildning i Sverige?