Fru talman! Tack till statsrådet för svaret, även om jag måste konstatera att jag inte fick svar på så många av mina frågor! Jag ställer i interpellationen fyra väldigt specifika frågor som statsrådet inte berör i sitt svar, så jag hoppas att vi kan komma att räta ut dessa frågetecken under debatten.

Interpellationen handlar alltså om Gotlandstrafiken och den dramatiska prisökning som har varit i färjetrafiken. Höga färjepriser gräver stora hål i människors plånböcker och leder också till en situation där gotlänningarna blir alltmer isolerade på ön. Det här är allvarligt och helt oacceptabelt.

Den här interpellationen följer på en skriftlig fråga som jag lämnade in i oktober. Jag frågade då vad statsrådet och regeringen tänker göra för att pressa ned höga färjepriser och för att säkra en faktisk tillgänglighet till och från Gotland.

Det svar som jag då fick av statsrådet gjorde mig faktiskt ganska bekymrad. Statsrådet svarade att bränslepriserna har gått ned, och med dem har också priserna i färjetrafiken sänkts. Så skrev statsrådet och avslutade med att konstatera att inga åtgärder därför behöver vidtas. Svaret finns att läsa på riksdagens hemsida för den som så önskar.

Jag måste säga att jag blev lite chockad över det svaret, dels för att det visar en sådan brist på förståelse för hur det här faktiskt slår mot och påverkar Gotland och gotlänningarna, dels över bristen på ansvarstagande. Det är alltså landets infrastrukturminister, den högsta ansvariga ministern, som svarar på det sättet. Jag tycker att det är anmärkningsvärt, och därför följer just den här interpellationen på den frågan.

Färjetrafiken är Gotlands landsväg till fastlandet. Det är en sägning som återkommer och upprepas, men det är för att det är sant: Färjetrafiken är Gotlands landsväg till fastlandet. Men för att den här landsvägen ska kunna fungera behöver tre saker finnas på plats: Färjetrafiken måste bygga på täta turer, korta restider och låga priser. Alla dessa tre saker måste finnas på plats samtidigt för att det ska fungera. En hållbar, långsiktig lösning måste komma på plats.

Från Vänsterpartiet har vi varit tydliga under lång tid. Vi säger: Sluta klassa Gotlandstrafiken som olönsam kollektivtrafik och klassa den i stället som statlig infrastruktur och inför vägpriser! Det är det som är den långsiktigt hållbara lösningen.

Detta tycker vi fortsatt, men frågan behöver också lösas på kort sikt, här och nu, för det är här och nu som vi har höga färjepriser. Det är också därför som jag ställer en fråga till ministern som handlar om kompensation. Om jag upprepar frågan kanske statsrådet skulle kunna utveckla sina svar lite grann.

Frågan är: Avser statsrådet att vidta åtgärder för att kompensera gotlänningarna för de höjda biljettpriserna för att komma åt den situation som jag beskrev tidigare, alltså att gotlänningar blir alltmer isolerade på ön?